Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordmagnetismens förändringar - Norrskenet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig öfver hela jorden, och i denna mening hafva
således äfven de jordmagnetiska kurvorna ingen
varaktighet, utan kartorna deröfver måste tid efter
annan förändras.
Läget af Friedrichsstrasse i Berlin bestämdes noga
efter magnetnålens riktning, då gatan anlades;
kompassen blef härigenom ett moment i tidräkningen.
Men magnetnålen iakttager ej vid sina stora sekulära
svängningar någon stadig gång, utan gör under tiden
ryckningar fram och tillbaka, hvilka sins emellan
röja en viss regelbundenhet, allt efter dygnets
timmar, de dagliga variationerna. I våra trakter visar
deklinationsnålen sin största afvikelse åt öster kl. 8
på morgonen, derefter går nordändan temligen hastigt
åt vester, emellan kl. 1 och 2 vänder hon åter, under
dagens och aftonens timmar fortare än under nattens,
tillbaka i sitt förra läge.
Liksom vid deklinationen, har man äfven vid
inklinationen iakttagit en sekulär, en årlig och en
daglig variation, och då deklination och inklination
stå i så stort beroende af hvarandra, kunna vi
förutsätta samma orsaker till båda fenomenen. Men
medan man i de klimatiska förändringarna kan märka
ett vexelförhållande till de kortare perioderna,
är man ännu helt och hållet i okunnighet om orsakerna
till de sekulära omskiftena.
Fig. 409. Kane, observerande magnetometern.
Norrskenet. Dessa förhållanden leda oss till ett
fenomen, hvars förklaring i forna tider erbjöd
oöfvervinneliga svårigheter och som i följd af
okunnighet och vidskepelse betraktades med en känsla
af fruktan och skräck. Men kunna vi äfven i våra
dagar ännu ej lemna någon fullständig förklaring
öfver alla vid norrskenet inträdande fenomen, veta
vi likväl genom obestridliga rön, att det står i det
närmaste sammanhang med jordens magnetiska tillstånd
och lämpligast kan anses som ett magnetiskt oväder,
hvarunder de störda förhållandena sträfva att åter
sätta sig i jemvigt.
Hos oss visar sig norrskenet ganska ofta, och i ännu
nordligare trakter lyser det nästan alla nätter. På
en år 1838 till det nordliga Norge utsänd expedition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
