Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - Kemins historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nu föreligger oss, är vetenskapen ännu jemförelsevis
mycket ung. För att återfinna begynnelserna till
nutidens kemi skulle vi knapt behöfva gå två hundra
år tillbaka, men med blicken fäst på mensklighetens
allmänna framåtgående i kultur är det dock lärorikt
att uppsöka äfven de äldsta spåren till en vetenskap,
som, emedan han lärt oss på det mest ändamålsenliga
sätt tillgodogöra naturens skatter, ej blott
mer än någon annan bidragit till vårt materiela
välbefinnande, utan i nästan ännu högre grad ökat
vårt andliga vetande, emedan han låtit oss blicka
djupare in i tingens inre natur samt i förbund med
fysiken gjort för oss möjligt att lära känna hela
den yttre sinneverlden, sådan hon ter sig i sina
orubbligt gällande lagar.
Kemins historia omfattar således två
hufvudperioder. Under den förra perioden, som går
temligen långt tillbaka i tiden, gjordes visserligen
åtskilliga kemiska rön, hvaribland flera äfven
erhöllo en ganska vigtig industriel användning, men
dessa rön voro dock genom sjelfva sitt fåtal nästan
utan allt inbördes sammanhang och kunde följaktligen
ej på ett vetenskapligt, systematiskt sät ordnas
och sammanställas. Under den senare deremot har
massan af gjorda rön och iakttagelser så tillväxt,
att det blifvit för vetenskapsmannen möjligt att
uppställa och sammanföra dem i en ordnad följd, att
framhålla det i dem alla väsentliga och gemensamma,
som man kallar de kemiska lagarna, samt underkasta
dessa lagar en pröfvande granskning. Nu får hvarje
enskildt rön sin egentliga betydelse som en väsentlig
del af det stora hela. Huru skenbart ringa detta
rön än må förefalla, blir dock dess vetenskapliga
värde i samma mån större, ju mera det bidrar att
gifva ökad stadga och sammanhållning åt den redan
uppstälda lärobygnaden eller tvärt om allt mera
tydligt ådagalägger ohållbarheten af något allmänt
förut gjordt antagande och tvingar till uppställande
af ett nytt.
Hvarje empirisk vetenskap, som, utgående från rön
och experiment, har till uppgift att ur dem utforska
de allmänna lagar, som styra det hela, uppställer
till mål för sitt sträfvande vissa hufvudsyften,
som i sin ordning inverka på vetenskapens teori
och arbetsmetoder, men sjelfva äro till en viss
grad beroende af hvarje särskild tids egendomliga
skaplynne. Mer än hvarje annan vetenskap blef dock
kemin, af hvilken man väntade så mycket och äfven
erhöll så mycket, indragen uti, ja, till en del
alldeles förslafvad under den gängse tidsriktningen,
och härigenom förklaras det anmärkningsvärda
förhållandet, att, huru talrika de under dessa yttre
påverkningar gjorda, nyttiga upptäckterna än voro,
en sant vetenskaplig kemi först efter en under många
århundraden fortgående groningsprocess kunde börja
uppblomstra. Det från arabiskan härstammande namnet
kemi har redan i mer än 1 400 år varit användt, men
först i en jemförelsevis mycket nyare tid erhållit
sin nu varande, klart bestämda och skarpt begränsade
vetenskapliga betydelse.
Under den långa tidrymd, som ligger emellan de
äldsta spåren af några kemiska iakttagelser och den
nyare kemins början (i medlet af 17:e århundradet),
urskiljer man två hufvudriktningar hos den kemiska
forskningen. Från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
