Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nyare qvantitativa kemin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detta lilla universitet, der han ännu verkar,
verldsberömdt, och dit strömmade, liksom till
Liebig i Giessen, lärjungar i mängd från alla jordens
länder.
Blott några få år yngre var Justus von Liebig,
född i Darmstadt den 13 maj 1803. Hans förkärlek
för fysiska och kemiska studier, som redan tidigt
gjorde honom ganska bevandrad i kemin, ingaf honom
beslutet att blifva apotekare. Han tog alltså 1818
anställning som elev hos en apotekare i Heppenheim
nära Darmstadt, der han dock, emedan ingen uppmuntran
gafs hans vetenskapliga håg, ej uthärdade längre
än tio månader. Nu begaf han sig efter förberedande
studier i Darmstadt först till universitetet i Bonn
och sedan till Erlangen. Redan här gjorde han sig känd
genom flera vetenskapliga arbeten, som förskaffade
honom ett understöd från storhertigen, hvarigenom han
sattes i stånd att fortsätta sina studier i Paris,
der han knöt en förtrogen vänskap med Runge,
Mitscherlich och Rose och på
Humboldts förord
fick någon tid taga del i Gay-Lussacs arbeten. Vid
sin återkomst till Tyskland 1824 blef han
extraordinarie professor i kemi vid universitetet
i Giessen och erhöll två år senare den ordinarie
professorsstolen derstädes. Liksom Wöhler ej ville
lemna Göttingen, blef Liebig trogen sitt Giessen till
1852, då konungens af Baiern anbud om samma befattning
vid universitetet i München lofvade honom ett större
verksamhetsfält. Som föreståndare för Münchens
kemiska laboratorium var han ända till sin död (våren
1873) samme nitiske forskare inom den vetenskapliga
kemin och oupphörligt verksam att göra hennes resultat
praktiskt fruktbärande.
Fig. 11. Justus von Liebig.
Om den förenklade organiska analys, till hvars utarbetande Liebig
redan i Paris genom Gay-Lussacs väsentliga förbättringar i den
äldre metoden sporrades, måste betraktas som hans
eget verk, har deremot vid utbildandet af teorin om
de organiska radikalerna Wöhler gifvit det lyckliga
uppslaget till den af de begge kemisterna gemensamt
anstälda undersökningen af bittermandeloljan och
hennes sönderdelningsalster. Genom detta deras arbete
blef nämligen på det tydligaste ådagalagdt, att i
de hufvudsakligen af de fyra enkla kropparna syre,
väte, qväfve och kol sammansatta organiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
