- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
181

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nysilfret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samt följaktligen äfven tillkommer nysilfret, består
deruti, att detta kan, sedan det genom bearbetning
blifvit hårdt, genom upphettning och derpå följande
afkylning i kallt vatten å nyo göras mjukt och
smidigt, samt att denna behandling kan hur ofta som
helst förnyas.

Nysilfrets tillverkning medelst sammansmältning
af dess särskilda beståndsdelar besörja de större
förädlingsfabrikerna sjelfva, hvilka i Tyskland
ha sitt hufvudsäte i Berlin och Wien. Från de
mindre nysilfververken, såsom det vid Schneeberg,
säljes varan endast i form af bleck, tråd och tunna
stänger. När nickeln ej förekommer i tärningform,
blir han, liksom kopparn och zinken, sönderhuggen
i små stycken af en hasselnöts storlek, hvarefter
blandningen hälles i degeln, dock så att endast
koppar kommer att ligga närmast bottnen och öfverst,
betäckes med ett lager af kolpulver och nedsmältes
vid stark flamugnseld. Man plägar ock stundom först
smälta en del af satsen, innehållande all nickeln,
och sedan i små portioner tillsätta det öfriga i
form af messing. Emedan det smälta godset måste
med en jernstång flitigt omröras, förlorar man
alltid något zink, som afdunstar och förbrinner och
alltså måste tagas i beräkning vid beskickningens
tillvägning. Ar massan afsedd för gjutning, plägar man
till henne tillsätta ända till 3 procent bly. Skall
nysilfret på annat sätt användas, blir det vanligtvis
utvalsadt till bleck af olika tjocklek eller till
grof, rund eller fyrkantig tråd för sporrmakares och
andra metallfabrikanters räkning, eller ock, liksom
messing, draget till finare tråd. Nysilfret arbetas,
vare sig medelst valsning, hamring o. s. v., alltid
kallt. När godset i degeln blifvit väl smält och
omrördt, gjuter man ut det mellan tackjernshällar
till skifvor af 7-10 tums längd, 4-7V2 tums bredd
och 22/3 -4 liniers tjocklek, hvilka sedan genom kall
hamring eller valsning efter behag förtunnas. Denna
mekaniska behandling fordrar dock till en början
stor försigtighet. Efter hvarje öfverhamring eller
för hvar gång ämnet passerat valsarna upphettas
det till börjande glödgning, hvarefter det dock ej
får underkastas ny sträckning förr, än det genom
neddoppning i kallt vatten eller afkylning i luften
åter blifvit alldeles kallt. När det gjutna ämnets i
viss mån kristalliniska bygnad genom Valsningen eller
hamringen blifvit förstörd, kan man sedan gå raskare
till väga och behandla det nästan som messing. Man
har derför ock argentanblad af samma tunnhet som det
af tomback valsade oäkta bladguldet och på samma sätt
görande tjenst som oäkta bladsilfver.

Vid nysilfrets fabriksmässiga förarbetning till
dess många olika förbrukningsformer komma nutidens
mekaniska uppfinningar och hjelpmedel väl till
pass. Punsmaskiner, liknande dem, hvarmed i myntverken
myntplattorna slås ut ur metallplåten eller blecket,
begagnas äfven vid nysilfververken för utslående eller
tillskärning af de på hvarjehanda sätt formade, platta
ämnena, af hvilkas utseende man ofta har ganska svårt
att sluta till deras bestämmelse. Så t. ex. har det
på sådant sätt ur en plåt utslagna jemtjocka, platta,
plumpa skedämnet knapt den aflägsnaste likhet med den
färdiga skeden, men genom att pressas eller drifvas
mellan två stålstansar, hvari den åstundade formen
blifvit, till hälften i hvardera stansen, ingraverad,
är skeden med sitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:17:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/4/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free