Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Porslinets uppfinning i Europa - Meissen och andra tyska fabriker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MEISSEN.
377
kantskap med bygnaden af ugnar och
lerkärlstillverkningen i allmänhet fördröjde dock
framgången af försöken. Ar 1707 förflyttades de
åter till Dresden, der i Jungfrubastionen ett nytt
laboratorium inrättades för deras räkning.
Tschirnhausen dog 1708, och försöken fortsattes
nu af Böttger ensam. Han hade vid denna tid
dels sjelf hunnit förvärfva större insigter i
lerkärlstillverkningen, dels äfven skaffat sig
pålitliga och åtminstone i fajanstillverkning kunniga
biträden samt kunde i följd häraf utföra sina försök
på ett ändamålsenligare sätt än förut. Han lyckades
nu också samma år Tschirnhausen aflidit framställa
det s. k. röda porslinet, hvilket visserligen ej
var porslin, . utan egentligen ett slags stengods af
röd färg, men i alla händelser ett godt och vackert
fabrikat, men som vanligen ej glaserades, utan
polerades med sten, tills ytan erhållit tillräcklig
glans. Vid försöken att framställa det fortgingo
bränningarna vanligen i flera dygn, och man berättar,
att Böttger då genom sitt glada sätt och sina roande
samtal brukade hålla sina arbetare vakna. Den sista
försöksbränningen räckte i fem dygn, hvarunder Böttger
ej lemnade sin plats. När hon var afslutad och ugnen
något svalnat, infann sig konungen. Böttger lät då
öppna ugnen och uttaga en tekanna, som han kastade i
kallt vatten. Oaktadt .kannan var mycket varm, led hon
ingen skada af den hastiga afkylningen. Tillverkningen
af det röda porslinet sattes nu i gång och fortgick
äfven sedan Böttger lyckats uppfinna det hvita
porslinet. De röda porslinen sirades vanligen med
målningar i japansk stil, för att gifva dem utseende
af rödt japanskt porslin.
Om närmaste anledningen till det hvita porslinets
uppfinnande berättar man, att Böttger en dag skulle
ha känt sin allongeperuk tyngre än vanligt och vid
undersökning funnit, att det till pudringen använda
pulvret i följd af sin ovanliga tyngd var orsaken
dertill. Han fann äfven, att pulvret bestod af något
jordartadt ämne och lät sin betjent, som köpt det,
anskaffa mera samt gjorde försök dermed. Till sin
stora glädje fann han då, att det just var det
ämne, som behöfdes till framställande af det hvita
porslinet. Efter en tids upprepade försök lyckades
han äfven åstadkomma den så länge sökta varan och
kunde till och med ganska snart framställa henne af
utmärkt godhet och skönhet.
Det pulver, hvars anträffande kom honom så lyckligt
till pass, utgjordes af kaolin (porslinslera), den
första som blifvit funnen i Europa. Det säges, att en
jernverksegare i Erzgebirge, Johann Schnorr, under en
ridt händelsevis upptäckt ett lager deraf i trakten
af Aue, nära Schneeberg, och utan att veta, hvaraf
det hvita mjöliga ämnet bestod, infört det i handeln,
för att i stället för hvetemjöl användas till pudring
af de den tiden allmänt begagnade stora perukerna.
Sedan Böttger lyckats i sina försök, inrättade August
1710 det nämda slottet Albrechtsburg i Meissen
till porslinsfabrik, hvars förste ledare Böttger
blef. På messan i Leipzig 1715 visade sig de första
porslinen i handeln. Den största möjliga försigtighet
iakttogs, på det ej tillverkningssättet skulle blifva
kändt. Arbetarna voro edsvurna, utförseln af kaolin
förbjöds vid strängaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
