Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framställningen af alun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rosthögarnas form och storlek äro mycket olika. Vid
de storartade alunverken Hurlet och Campsie vid
Glasgow upptaga rosthögarna ensamt en yta af ungefär
58 qvadratref och ha vid en längd af 150 till 200
fot en bredd af 24 och en höjd af 17 fot, rymmande
omkring 80 000 kubikfot alunmalm.
För reglering af temperaturen begagnar man sig af
samma medel som vid kolning i milor. Erfarenheten
bestämmer, när tillbygnad af rosthögen ej längre
bör fortsättas; han öfverskottas då med ett täcke
af skifferstybb och lemnas att afsvalna. Vanligen
behöfver en hög af angifna dimensioner, för att
blifva fullständigt genomrostad, en tid af 5 till
12 månader. Utlutningen af saltet verkställes i
murade cisterner, i hvilka inlägges en af träribbor
bestående falsk botten. På denna botten upplägges
till en höjd af halfannan fot den rostade malmen,
som der flerfaldiga gånger behandlas med allt svagare
och svagare lut från föregående utlakningar, tills
slutligen den sista utlakningen med rent vatten
följer. Då man slutligen erhållit en någorlunda
stark lut, lemnas hon först någon tid att klaras,
d. v. s. en mängd af grus och oupplösliga partiklar få
fälla sig, hvarefter man skrider till afdunstning,
hvilken kan verkställas i jernpannor eller i
en flamugn (fig. 239). Den till afdunstning
afsedda luten tappas på afdunstningspannorna
från kärlen, som äro försedda med kranarna.
Pannornas hela afdunstningsytor komma
efter hvarandra i beröring med de från eldstaden
utgående varma förbränningsgaserna, hvilka mätta
sig med ångor från luten och derefter bortgå
genom skorstenen. Öppningarna m m, som under
eldningen äro tillslutna, begagnas vid rengöring
af afdunstningspannorna och öppningarna till
observationsöppningar under afdunstningens gång. Genom
röret ledes luten från den högre till den lägre
pannan, och genom op aftappas den koncentrerade
luten. Utom en vanligen i ringa mängd färdigbildadt
alun innehåller nu den råa luten som öfvervägande
beståndsdelar svafvelsyrad lerjord och svafvelsyrad
jernoxidul, men derjemte äfven svafvelsyrade salter
af natron, kali, magnesia och mangan samt klorkalium,
koksalt, kloraluminium o. s. v. Den svafvelsyrade
jernoxidulen upptar under afdunstningen syre ur
luften och omsattes derigenom till en röd olöslig
förening (femfaldt basiskt svafvelsyrad jernoxid),
som frånskiljes.
Om man vid framställningen af alun på samma gång vill erhålla jernvitriol,
hindras dennas utfallande derigenom, att metalliska jernstycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
