- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling /
510

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smältningen - Glasmassans förarbetande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

De tomma deglarna upphettas i en särskild afdelning,
förvärmningsugnen, hvarifrån den ena hvitglödande
och förvärmda degeln efter den andra på ett slags
jernvagnar inköras i ugnen och ställas på sitt
underlag. Man kan lätt tänka sig, hvilken glödande
temperatur arbetarna härvid ha att uthärda. Derefter
införas 5 centner glassats i hvarje degel. När dessa
äro nedsmälta, hvartill några timmar åtgå, tillkomma
ytterligare 5 centner och så vidare, tills samtliga
deglarna äro fulla. Vanligen åtgår en hel vecka för
att härefter arbeta deglarna tomma.

Så snart alla deglarna äro insatta, tillmuras ugnen,
så att endast de nödiga drag- och arbetshålten
blifva öppna, hvarefter upphettningen stegras till
den erforderliga värmegraden, hvilken genom jemn
eldning måste hållas uppe. Dessa förarbeten räcka
vanligen lördagen och söndagen; om måndagen begynner
det egentliga glasarbetet. Detta är förloppet vid
smältningsoperationerna i de tyska glashyttorna. I de
svenska deremot nedsmältes hvarje dag nytt glas och
i betydligt mindre mängder än de här ofvan angifna.

Icke hela den i deglarna inlagda glassatsen förvandlas
i smältugnen till glas. Såsom redan är nämdt, bortgår
åtskilligt i gasform; några ämnen, som ej kunnat ingå
som beståndsdelar i glasmassan, simma ofvanpå som ett
slags skum, kalladt glasgalla, som flitigt borttages med
jernslefvar. I synnerhet uppstår mycken glasgalla, om
man använder alkaliet i form af aska (såpsjudarlut),
emedan denna innehåller en mängd orenligheter, som
ej kunna försättas i smält tillstånd.

För att underrätta sig om smältningens fortgång, uttages
tid efter annan ett prof till undersökning. Har det skede
inträdt, att kiselsyran ingått förening med baserna,
företages den s. k. luttringen eller hetskörningen, som
består deruti, att glasmassan upphettas ännu starkare
eller till högre temperatur än den, som förut varit
rådande, hvarefter hon lemnas någon tid. Har hon genom
temperaturförhöjningen blifvit ännu mera tunnflytande,
kunna nu i detta tillstånd dels en mängd hittills
qvarhållna luft- och gasblåsor bortgå och dels de
deri befintliga tunga orenligheterna lättare afsätta
sig på bottnen. Efter luttringens slut företages
kallskörningen, hvarigenom hettan minskas så mycket,
att glasmassan får den till bearbetning lämpliga
fastheten. Vid denna temperaturgrad måste ugnen
hållas hela den tid, som åtgår för glasmassans
förarbetande. De arbetare, som här i Sverige leda
dessa operationer, kallas skörare.

Glasmassans förarbetande sker på olika sätt. De
föremål, som af den plastiska glassmältan skola
framställas, formas antingen genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:19:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/4/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free