Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raketerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den åt alla sidor tryckande gasen. Tändes raketen
i sin öppna ända, fyller elden genast hela det inre
ihåliga rummet, loppet, Gaserna finna framtill och
på sidorna motstånd och kunna endast strömma ut
bakåt. Alldeles som kanonen, så snart projektilen
lemnat mynningen och de spända gasernas jemvigt
derigenom blifvit upphäfd, åker tillbaka, på samma
sätt rör sig raketen i den hans utströmnings-. öppning
motsatta riktningen och så mycket hastigare, ju
starkare och häftigare gasutvecklingen, alltså ju
vidare loppet och ju mindre satsens täthet eller ju
hastigare förbrinnande han är. En raket med mycket
tät, långsamt brinnande sats har derför en större
skottvidd, en sådan med hastigt förbrinnande och
föga tät sats deremot en större begynnelsehastig-het
och träffsäkerhet.
Den väsentliga skilnaden mellan kanon- och
raketartilleri består deruti, att det förras
projektil inuti kanonen får hela sin kraft så att
säga genom en enda stöt af- den nästan ögonblickligt
förbrinnande laddningen af kornadt krut, medan
raketens projektil sättes i rörelse genom ett
fortfarande tryck af en laddning sammanpressadt krut,
som följer honom på hans bana och först derunder helt
och hållet förbrinner. Kanonens projektil skjutes,
raketens drifves framåt. Projektilens skiljande frän
rakethylsan verkställes antingen medelst en emellan
dem anbragt liten sprängladdning af vanligt krut eller
helt enkelt derigenom, att de lärfts-band, hvarmed
kastkroppen är fäst, brinna upp, hvarefter den senare
ensam fortsätter sin väg alldeles på samma sätt, som
om han blifvit utskjuten ur en kanon. Den engelska
krigsraketen är i mynningen (den projektilen motsatta
ändan) tillsluten medelst en med en mängd hål försedd
gjutjernsskifva. Genom dessa hål strömma gaserna ut,
och midt på skifvan, alltså i raketens längdaxel,
inskrufvas stången, så att den engelska raketens
bana beskrifver en med de öfriga kastkropparnas
banor likartad kurva. Stängerna äro dessutom kortare
(således lättare att forsla) än de österrikiska och
erhålla genom urhålkningar i sin längdriktning den
för luftmotståndet nödiga ytan. Då på
de engelska krigsraketerna gas endast kan utströmma
genom slutskifvans öppningar, men dessa ej, såsom
på de österrikiska genom stångens anbringande åt
sidan är fallet, tillsammans motsvara en gasström af
hela loppets styrka, måste de engelska raketernas
gasutveckling försiggå långsammare, för att hylsan
ej skall sprängas. Medan de österrikiska raketerna
följaktligen ha större be-
Fig. 72, 73. Hales rotationsraket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
