Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - Tåget - Ämnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
REPSLAGERIET.
Alla länder äro dock ej så lyckliga, och konsten måste
derför här komma till hjelp. Men när och hvar man
från blotta snoningen för hand kom till repslageriets
enklaste mekaniska hjelpmedel, derom tiger historien.
Tåget. Vid någon eftertanke skall en hvar lätt finna,
att tågor, t. ex. hamptågor, skola vara starkast,
när de i ett större antal lagts bredvid hvarandra
och för den praktiska användningen blifvit omlindade
eller instuckna i en hylsa. Då borde man t. ex. kunna
säga: när en tåga kan uthärda tyngden af 1/2 skålpund,
måste en förening af 100 tågor kunna bära åtminstone
50 skålpund. Men detta skulle dock endast gälla,
så länge tågorna i ett sådant system ansträngas
fullkomligt lika och ej, såsom vid bruket af tåg
är oundvikligt, komma i lägen, der sträckningen
företrädesvis träffar vissa delar af tågets diameter,
hvilka således måste svara för det hela, medan en
annan del gör föga eller intet. Men hopsnoningen,
föreningen till en fast kropp, är nödvändig, emedan
naturen endast lemnar tågor af jemförelsevis ringa
längd, hvilka man bäst genom deras vridning intill
hvarandra bringar i så nära ömsesidig beröring,
att den naturliga friktionen kan göra sig gällande,
och så tillräckligt, att en särskild tåga förr
låter afslita än utdraga sig ur sambandet med sina
grannar. Men längre skall denna behandling ej gå,
ty hvarje sno-ning beröfvar ett tåg något af dess
naturliga fasthet, d. v. s. af summan af de särskilda
tågornas motståndskrafter, och naturligtvis mera,
ju längre hon drifves. Äfven gör den hårda snoningen
tågen styfva, så att de ej villigt böja sig omkring en
rulle o. s. v., och häri ligger en ytterligare orsak
till ensidig ansträngning och möjliga bristningar,
ty ju styfvare tåget är, desto mera likhet har det
med en verklig fast kropp. Så snor ju vedhuggaren upp
vidjebandet, hvarmed han vill knyta ihop en risknippa,
emedan det eljest skulle vara för styft och brista
vid tvära böjningar. Här verkar samma behandling
ej tillslutande, utan öppnande, de särskilda
tåggrupperna skilja sig åt på längden, och den nu
friare rörligheten hos de särskilda beståndsdelarna
medger en större smidighet hos det hela.
Det bästa tåg är det, som med den största styrka
förenar den största böjlighet. Detta vinnes ingalunda
bäst med den runda, snodda formen, ehuru denna åter
eger företräden i annat afseende; fast mera har
man redan förr insett, att de blott som en hårpiska
flätade tågen i detta afseende äro att föredraga och
att de i sin tur öfverträffas af sådana, som äro väfda
ihåliga, d. v. s. slangfor miga. Denna princip ligger
till grund för plattingar na, som ha en mot sitt
namn svarande form och derför mera förete utseendet
af gjordar än af tåg. De lämpa sig i synnerhet för
vindspel, således särskildt i grufvor o. s. v.
Ämnet för de flesta repslagerivaror är ett
gröfre eller finare spunnet garn af hampa eller
lin. Det finaste och jemnaste, af väl häckladt lin
spunna garnet tages till de bästa och starkaste
tågen, i synnerhet sådana, som begagnas vid
skeppsbyggeriet, der af dem fordras den största
möjliga hållfasthet. Dessutom kunna naturligtvis alla
oss redan bekanta trådämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
