Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dubbeltyg eller rundväfnader - Gas, sammet, mattor, tapeter och band
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GASVAFNADER.
453
En närbeslägtad tillverkningsart är den, då två
plysväfnader på en gång förfärdigas på den af
Chabod-Debonel i Lockeren i Belgien konstruerade
väfstolen. Denna har två garnbommar. Med den delade
varpen bindes pol-kettingen omvexlande i öfver-
och underväfven, hvilka stå ungefär 3 linier ifrån
hvarandra och genast skäras med en skyttelartad
knifinrättning, som på en jernstång går fram och
tillbaka mellan väfvarna.
Gas, sammet, mattor, tapeter och band. Från de
nu omtalade väfnaderna, liksom de längre fram
omnämda mattorna och tapeterna, skilja sig gas- och
sammetsväfnaderna mycket, då hos de senare en del
varpändar korsa och slinga sig om hvarandra annorlunda
än hos de förra.
T
Fig. 500. Garn lind a ni as låge i sammet.
Tillverkningen af gas, hvars bindningssätt fig. 495
visar, beror på bildandet af ett krysskel. En varpända
a måste tagas öfver eller under en nästgränsande och
denna omslingning fasthållas af inslagsändan b. Af
de båda hvarandra korsande trådarna kallas den, som
ligger till höger i varpen och här är skuggad, snodd-
eller poltråden; han ligger alltid i underskelet. Den
till venster kallas den fasta tråden och ligger alltid
i öfver s k el et.
Ett krysskel kan åstadkommas på flera sätt. Dertill
kan användas en staf med nålar, hvilka antingen äro
försedda med Fig. 501. Sammet med taftbotten och
o , T n _,
, o o ,
inlagd nål.
små hakar eller gafflar (såsom på den ryska
stickningen, fig. 496 och 498) eller med ögon,
såsom på fig. 497, hvarigenom snoddtråden fattas
och drages öfver den fasta tråden. Eller begagnar
man ett särskildt inrättadt skaft, som antingen är
det s. k. perlhufvudet eller ett vanligt satsskaft
C, hvars undre stolpe är slingad omkring det långa
solf-ögat e på ett halft solf I), såsom i fig. 499 är
fallet. Hvarje pol- eller snoddtråd a går genom det
halfva solfvets öga e och på samma gång genom ögat
på ett längre bakom liggande solf J, hvarje fast ända
b åter genom ögat på ett bakre samhörande solf B.
Af det nu sagda blir lätt att fatta, huru krysskelet
och gasen sjelf bildas. Vid neddragningen af
gassolfvet C med den s. k. tunga trampan fäster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
