- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Sjette bandet. Råämnenas mekaniska bearbetning. Register /
474

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges väfnadsslöjd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

474
VÄFNINGEN.

Sveriges väfnadsslöjd.

Liksom spinningen, har äfven väfnadskonsten inom
Sverige sedan uråldriga tider varit en husslöjd och
som sådan bibehållit sig mycket längre än den förra,
emedan efter de mekaniska bomullsspinneriernas
tillkomst deras garn blef en billig och lätt
åtkomlig råvara för väfnadsslöjden. Inom några
trakter af landet, såsom Marks, Kinds och As härader
af Elfsborgs län, har denna husslöjd till och med
fått en sådan utsträckning, att hon kan anses som en
fabriksslöjd, och den tillverkning af ylle-, linne-
och i synnerhet bom-ullsväfnader, som der eger rum,
ger dessa ofruktbara trakters inbyggare ett väsentligt
bidrag till deras uppehälle. På senaste tiden har dock
denna tillverkning något minskats. Inom Gefleborgs
län drifves en tillverkning af gröfre linneväfnader,
som 1854 steg ända till 4 484 000 fot, men sedan
oupphörligt äfven här minskats, så att hon, när den
senaste femårsberättelsen af ga f s, ej var större
än 2500000 fot.

Ångermanland är hufvudorten för den finare lär ft
s tillverkningen, bekant under namnet premielärft
(primalärft), en benämning, som härleder sig deraf,
att stateri, för att befrämja och underlätta henne,
derför utdelar belöningar. Denna lärftstillverkning
indelas i 8 klasser, allt efter varpgarnets
finlek. Den gröfsta sorten innehåller 2720-2920 ändar
på 3 fots bredd; hvarje tillkommande 200-tal ändar
på samma bredd berättigar lärftet att räknas till
en högre klass. Den finaste innehåller 4 120-4 320
ändar. Lärftet bykes sedan i asklut och utsattes för
blekning i fria luften, hvartill våren och som-.marn
med de norrut långa dagarna i synnerhet lämpa sig,
hvarför ock norr-landslärftet utmärker sig för
sin hvithet. Tillverkningen var förr i oupphörligt
stigande, så att, då hon 1854 utgjorde 880 000 fot,
hon 1865, då hon nådde sin höjdpunkt, var l 300 000
fot. Sedan dess har hon dock aftagit, och det ganska
raskt, så att hon 1871 ej utgjorde mera än 88000
fot. Ar 1857 utbetalades af staten 3002 kronor som
premier för finare lärftsväfnader. Orsakerna till
denna minskning får man söka dels i det prisbilligare
bomulls-lär ftet, dels i skogsafverkningen, som
upptager en mängd armar, hvilka förr syselsatte sig
med linodling.

Ylleväfverierna finna vi nu mera, sedan allmogens
vadmalstillverkning så betydligt aftagit, egentligen
endast i klädesfabrikerna. Klädesfabrikationen, som nu
intager det tredje rummet af Sveriges slöjdgrenar,
räknar inom landet gamla anor. Hennes egentliga
stamort är Norrköping, hvilket de många vattenfallen,
som Motala ström här bildar, göra mycket lämpligt
till fabriksstad. Redan under Karl X:s tid var
Norrköping bekant för sina klädesfabriker, och
under Karl XI kunde hela svenska armén beklädas
med inhemska fabrikat. Efter denna tid följde ett
stort tillbakagående, och först Alströmer lyckades
bringa denna industri på fötter igen, så att 1747
ej mindre än 9235 arbetare inom landet deraf hade
sin utkomst. Derpå följde åter ett tillbakagående,
och ehuru man under Karl XIV Johan genom konstlade
medel sökte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:53:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfinn/6/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free