Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Panamanäset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Panamanäset. Dess betydelse för samfärdseln mellan
östern och vestern insågs redan af spaniorerna
strax efter grundläggningen af deras herravälde
i Centralamerika. Redan då sökte man dels genom
lands-, dels genom vattenvägar åstadkomma en
förbindelse mellan de begge hafven. Jesuitorden,
af grundsats en fiende till allt framåtskridande,
uttalade sig deremot genom sin krönikskrifvare
José da Alosta. »Några personer», yttrar han i sin
naturalhistoria öfver de begge Indierna, »vilja
genombryta de 16 leguas från Nombre de Dios till
Panama för att sammanbinda de begge hafven och göra
resan till Peru lättare. Låge detta också ej utom
mensklig förmåga, vore dock himlens straff att
befara för en så oerhörd förmätenhet som den att
vilja förbättra Guds anordningar.»
Bolivar, Sydamerikas befriare från det spanska oket,
hade uppmätt näset och låtit företaga afvägningar. De
ledde dock ej till någon påföljd, lika litet
som de arbeten, som utfördes på bekostnad af ett
franskt-granadiskt bolag. Man lärde dock noga känna
markens beskaffenhet och kom till den öfvertygelsen,
att en kanal, om också utförbar, skulle kosta minst
7 millioner pund sterling (126 millioner kronor),
fordra en tid af 18 år och före sin fullbordan ej
lemna någon afkastning.
Sedan dess ha minst tjugu olika förslag uppdykt, hvilka
alla på olika punkter ville genomgräfva Centralamerika och
förena de begge hafvens vatten. Än tänkte man på
Tehuantepecnäset i södra Mejico, än på Honduras, än
på Nicaragua, der man med användning af Nicaraguasjön
och San Juanfloden ville åstadkomma en kanal, än på
olika punkter af Dariennäset. Ännu 1871 och 1872
lät den nordamerikanska regeringen genom öfverste
Selfridge å nyo söka en utförbar kanalled genom näset,
men utan framgång. Dock behöfver man ej derför helt
och hållet misströsta om, att det stora verket till
slut skall lyckas.
Ett vigtigt steg till de båda verldshafvens närmande
till hvarandra togs dock med byggandet af jernvägen
öfver näset från Aspimvall till Panama. Sedan dess
var under några år det utomordentligt gynsamt belägna
näset verldens vigtigaste transitoled, hvar enda
månad befaren af många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
