Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jernfartygen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
del, rodret, göres emellertid alltid af jern,
hvarigenom detta vigtiga stycke blir på samma gång
starkare och af mindre omfång, än hvad förhållandet
är vid träbygnad. Likaledes användes jern allt
mera till mastbygnad, åtminstone till de tjockaste
delarna eller sjelfva undermasterna, äfvensom till de
svåraste rårna. När man tar i betraktande svårigheten
att tillverka stora trämaster och den med storleken i
ojemförligt högre grad växande kostnaden, förefaller
det helt naturligt, att man snart tog sin tillflykt
till de mycket billigare och lättare åstadkomna
jernmasterna, så snart de första försöken i denna
väg utfallit gynsamt. Med omsorgsfull strykning
bibehöllo nämligen jernmasterna förträffligt sin
styrka i flera år och visade sig i storm och vid
olyckstillfällen till och med mera hållfasta än master
af trä. Derjemte äro de lättare att åstadkomma och
billigare, i synnerhet som vid ökad storlek kostnaden
blir jemförelsevis mindre, hvilket är alldeles
motsatsen till hvad förhållandet armed trämaster. Att
rörformigt sammansätta dem af plåt, nita ihop dem och,
om så nödigt är, anbringa vinkeljern eller andra stöd,
hör till de lättaste uppgifter i bygnadsväg.
Jernmaster äro i sjelfva verket ingenting annat
än stora ihåliga jernrör, hvilkas väggar allt efter
diametern hålla 1/4 till 5/8 verktum i tjocklek. Detta
oaktadt äro de starkare än trämaster och många
procent lättare än dessa, synnerligast om man
till material använder stålplåt, hvilken med samma
styrka endast behöfver vara hälften så tjock. Här
återfinna vi således samma fördel, som jernfartyget
i sin helhet har framför träfartyget: större lätthet
vid samma storlek. Jernmasternas ihålighet erbjuder
derjemte fördelen, att de, såsom ofta sker, kunna
användas som luftvexlingsrör for de inre delarna af
skeppet. Mot den olägenheten, att de i händelse af
sjöolycka ej i likhet med trämasterna kunna huggas
af, fann man snart råd. Masten inrättas nämligen
för detta ändamål, som han strax öfver däck vore
tvärt afskuren. Båda delarna, den faststående och
den påsatta, äro, alldeles som på gasrör brukar vara
fallet, i ändarna försedda med flänsar, hvilka förenas
medelst genomgående skrufbultar. Äro dessa bultar
åtdragna, bildar masten ett fast helt; när de deremot
vid behof lösskrufvas, faller den öfre delen af sig
sjelf öfver bord. På fartyg med jernmaster är äfven
det stående godset, som tjenar till deras stöttande,
förfärdigadt af jerntross.
En annan till säkerheten bidragande vigtig
förbättring, som jernets användning till skeppsbygnad
haft med sig, är fartygets indelning i särskilda
slutna och vattentäta rum genom mellanväggar,
hvarigenom det liksom delas i lika många mindre
fartyg. Får nu fartyget genom påstötning en läcka
eller blir propellern på ett skruffartyg så skadad,
att hålet för axeln släpper in vatten, träffar skadan
endast en afdelning. Fylles nu denna med vatten,
nedtryckes fartyget visserligen djupare, men dock
ej under vattenytan, enär de öfriga vattenfria
afdelningarna ännu ha tillräcklig bärighet att
förekomma denna olycka. Visserligen var detta medel
ej förut obekant och användes äfven någon gång, men
först med den vida enklare jernbygnaden blef det lätt
att tillämpa och är nu allmänt i bruk. Vanligen dragas
fyra täta skiljeväggar eller skott af jernplåt tvärs
öfver hela fartygsrummet, som derigenom delas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
