Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Segel och roder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om man på ett och samma skepp under full fart brassar
om en del af seglen så, som man ville gå baklänges;
i praxis använder man då alltid akterseglen. Så snart
det första akterseglet sålunda blifvit brassadt back,
saktar sig redan fartygets fart, och efter manöverns
slut, då de framåt och bakåt drifvande krafterna äro
lika starka, ligger fartyget fullkomligt stilla i
vinden: det har drejat eller lagt bi. Detta sätt
att dreja bi - ty man kan äfven lägga bi under storm
med till största delen refvade segel - användes, då
två hvarandra mötande fartyg, som naturligtvis begge
dreja bi, vilja meddela sig med hvarandra. Sedan
samtalet är slut, brassa de seglen tillbaka igen,
och hvart och ett fortsätter sin väg.
Kommer vinden ej rakt från venster eller höger,
utan från ett mera bakåt liggande streck, således
under mer eller mindre spetsig vinkel, är det af
det sagda lätt att inse, att seglen kunna få en mot
hvarje streck svarande vinkelställning. Inom den på
denna bakre sida liggande halfcirkeln, som betecknas
med venster, akter och höger, ligga således idel för
farten användbara vindar; men de gynsammaste ligga
ej rakt akterut eller rakt åt sidan, utan snarare
midt emellan dessa begge riktningar. För den, som
skall segla vesterut, är en sydost- eller nordostvind
välkomnast, emedan dessa begge vindar bäst fylla
hans segel, och hvarje qvadratfot duk till befordrar
i sin mån snabbheten. Af sådana vindar, som falla in
med 4 streck eller under 45 graders vinkel, äro två
möjliga för hvarje gifven fartygskurs, en från venster
och en från höger. Häraf följer då vidare, att hvarje
gifven vind låter på tvåfaldigt sätt använda sig
att fördelaktigast drifva fartyget framåt. Sålunda
är t. ex. en östanvind lika väl egnad att förflytta
ett fartyg åt sydvest som åt nordvest.
Rikta vi nu uppmärksamheten på den framför
liggande hälften af kompassen, är det klart, att
vi i riktningen rakt förut blott kunna möta full
motvind. De yttersta delarna af halfcirkeln, hvilka
gränsa till sidvindarna, erbjuda deremot alltid några
utvägar till fortkomst, och åtminstone kan man från
de två första strecken, således från 1/4 af qvadranten
eller 22 1/2 grader, ytterligare uppfånga brukbara
segelvindar. En sydlig vind, som drifver skeppet
vesterut, kan sålunda vrida sig ännu två streck längre
åt vester, utan att fartyget behöfver falla ur sin
vestliga kurs; det fordras blott, att det i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
