Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextanten - Lodet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
derför nödvändigt att under resan pröfva kronometerns
förhållande, så ofta tillfälle dertill yppar sig,
för att kunna taga i beräkning möjliga afvikelser,
ty lätt inses, att alla rättelser på kronometern
endast få göras på papperet, men för ingen del genom
ruckning på visarna.
Sjöurets pröfning sker på resan derigenom, att man
genom mätning af sol- och stjernhöjder eller vid mulen
horisont genom bestämmande af två solafstånd, på för-
och eftermiddagen, bestämmer den astronomiska tiden
för orten, hvars längd och bredd måste vara noga
bestämda. Den funna astronomiska tiden förvandlar
man till medeltid, och nu kan man se, om kronometern
ännu visar den bekanta skilnaden eller en större
eller mindre. Öfver alla sådana under tiden gjorda
iakttagelser föras noggranna anteckningar. Men dylika
tidsbestämningar kunna endast då ha något värde, när
de erforderliga mätningarna kunna utföras med största
noggranhet; derför begagnar man gerna de tillfällen,
då man kommit i land, för att pröfva uren. Med
tillhjelp af ett annat astronomiskt instrument, den
konstgjorda horisonten, kan man på fast mark erhålla
lika skarpa bestämningar som på observatorierna.
Detta om bredd och längd. Här må ytterligare endast
anmärkas, att man, för att finna den senare, alltid
måste först noga känna den förra, ty har man misstagit
sig om bredden, blir längden äfven oriktig.
I närheten af land äro visserligen farorna för
sjöfarten alltid störst, men å andra sidan kan
sjömannen här lättare finna orten, der han befinner
sig. I stället för de evigt rörliga stjernorna tar
han här fasta landmärken till utgångspunkter för
ortbestämningen. Han pejlar dem med kompassen,
undersöker med lodet vattnets djup, jemför sina
resultat med uppgifterna på en god kustkarta och vet
då, hvad han behöfver veta.
Lodet. Af alla föremål, som finnas om bord på ett
fartyg, är väl lodet eller sänklodet det, hvars
gagn och ändamål äro lättast att inse. Ej blott
vid inlöpandet i en hamn (ty då får man oftast
om bord en med farvattnet fullt förtrogen lots)
eller i närheten af kuster använder man det vanliga
lodet, utan äfven i alla farvatten med mätbart djup,
t. ex. i Nordsjön och Östersjön, i Engelska kanalen
m. fl. På nutidens sjökort finnas djupen och bottnens
beskaffenhet i dylika farvatten uppgifna ort för ort,
och således medför lodningen den vigtiga fördelen, att
man derigenom erhåller större visshet i afseende på
fartygets läge. I närheten af land, bland sandbankar
o. s. v., måste man, i synnerhet under natten och
vid mulet väder, oupphörligt loda för att få veta, om
man närmar sig en kust eller sandbank eller aflägsnar
sig derifrån, ty i regeln aftager vattnets djup i
det förra fallet och tilltager i det senare.
Lodet är gjutet af bly för att sjunka så hastigt
som möjligt. Det har formen af en långsträckt kägla
och vid sin bas en fördjupning, som fylles med talg,
ty utom mätningen har lodet äfven till ändamål att
upplysa om hafsbottnens beskaffenhet. När det stöter
mot bottnen, händer det nämligen nästan alltid, att
flera eller färre partiklar deraf fastna i talgen
och följa med upp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
