Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lodet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lodet förekommer i två format. Det lilla eller
handlodet väger 8 till 12 skålpund och är fäst
vid en lina af omkring 32 famnar, hvilken genom
knutar eller tygbitar af olika färger är afdelad i
famnlängder. Handlodet användes vid färder på mindre
djup, och fartyget stannar ej under lodningen, medan
matrosen vid lodet ständigt utropar de funna djupen.
Det stora eller djuplodet väger 30-40 skålpund och har
en gröfre, omkring 200 famnar lång lina, hvarpå blott
hvar tionde famn utmärkes med en knut. Man begagnar
detta lod, då man vid annalkandet till en kust
har djupt vatten, men äfven på öppna hafvet för att
utforska, hvar man befinner sig. Råder nämligen på en
punkt på hafvet öfverensstämmelse mellan kortets och
lodets uppgifter om djupet, är detta ett ytterligare
bevis, att det förmodade stället är det rätta.
Vid användning af djuplodet måste fartyget hålla
stilla (dreja bi). Flera matroser hålla linan så,
att hvar och en har i sina händer ungefär 20 famnar
deraf. På kommandot »kasta!» slungas lodet med kraftig
arm. Linan löper ut efter det, man efter man får tomma
händer, tills slutligen en känner lodet stöta emot,
då han ropar »botten!» håller fast linan och utropar
djupet. Lodet uppvindas nu åter, djupet antecknas
och talgen jemte det, han fört med sig upp ur djupet,
utskäres noga och öfverlemnas åt befälhafvaren. Denne
undersöker profvet, jemför fyndet äfvensom djupet med
det ställe på kortet, der fartyget enligt beräkning
nu borde befinna sig. Äro kortets uppgifter mycket
afvikande från resultaten af hans lodning, tar han
sig sannolikt deraf anledning att beriktiga fartygets
läge och kurs efter kortets uppgifter. Det kommer
härvid an på, om han har orsak och lust att mera tro
på detta eller på sina instrument.
För att uppmäta hafvet på alla dess djup är det
vanliga djuplodet ej tillräckligt, äfven om man gjorde
linan dubbelt så lång. Den praktiske sjömannen har ej
heller någon ting att söka på hafvets största djup,
och det gör honom just det samma, om han har 100 eller
1000 famnars vatten under sig. Men frågan, huru djupt
hafvet på sin största höjd kan vara, är ej blott af
hög vetenskaplig betydelse, utan djupmätningen har
äfven nu för tiden, då två verldar samtala med
hvarandra genom underhafskablar, erhållit en vigtig
praktisk sida. Förr hyste man den tron, att de största
djupen ungefär motsvarade de högsta bergen, men de
talrika mätningar, som de flesta sjöfarande nationer i
nyare tider låtit verkställa, gifva vid handen, att
detta förhållande på sina ställen vida öfverskrides.
I början trodde man sig ha uppmätt djup af 40 till 50
tusen fot, men dermed hade man endast kommit från en
villfarelse till en annan, ty med nutidens bättre
apparater har man ej upptäckt sådana afgrunder.
Atlantiska oceanens största med säkerhet kända djup,
söder om Newfoundlands bankar, är mellan 26 och 27
tusen fot, alltid ganska aktningsvärdt! Ett sådant
djup måste förr ansetts omöjligt att mäta, emedan det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
