Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barometern - Termometern - Sjökorten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afton i all sin prakt sjunker ned i hafvet,
besättningens muntra stämning plötsligt störes af
ett kommandoord, som befaller att göra all ting klart
för storm. Ännu ser man ej ens de obetydligaste
tecken till en sådan, men barometern har fallit
ytterst hastigt, och man har kanhända ännu ej
slutat förberedelserna, innan stormen redan med
fruktansvärd våldsamhet bryter lös. Det lilla röret
med qvicksilfver räddade fartyg och besättning,
som utan denna varning sannolikt varit hemfallna
åt undergång. Det var i synnerhet Scoresby, som
enträget lade sjöfarare barometerns användning på
hjertat. På en resa i Baffinsviken blef han den 5
april 1819 varnad genom ett barometerfall af 13,5
linier, så att han hann lyckligt rädda sig undan en
storm, som sedan rasade i två dagar.
Sjömannen måste rikta sin uppmärksamhet ej
blott på kommande stormar, utan äfven på den
stundande väderleken i allmänhet. Han måste
derför noga ge akt på atmosferens beskaffenhet
till täthet, temperatur och fuktighet. Härtill
behöfver han äfven en termometer, som öfver hufvud
vid väderleksiakttagelser ej kan skiljas från
barometern. Finnes utom den vanliga termometern äfven
en annan, hvars kula ständigt hålles fuktig, men för
öfrigt är alldeles lika, har man i skilnaden mellan
begges ställning det bästa måttet för luftens
fuktighetsgrad, och begge instrumenten bilda
tillsammans en psykrometer.
Ju kallare och torrare luften är, desto tyngre
är hon och desto högre uppdrifver hon barometerns
qvicksilfverspelare. Vid ökad värmegrad blir luften,
i och för sig allt lättare, äfven derför, att hon
upptar en större mängd vattenångor, hvilka äro lättare
än luften. Blir nu på någon punkt den normala luften
mycket utvidgad och förtunnad derigenom, att hennes
vattenångor falla ned som regn, sträfvar naturen att
återställa jemvigten, d. v. s. den kallare och tyngre
luften strömmar till denna punkt. Dessa strömmar
äro vindar eller, om den nämda utvidgningen och
förtunningen skett mycket, plötsligt, stormar. Häraf
är klart, hvarför barometern faller vid inträdande
och stiger vid aftagande storm.
Norr om eqvatorn kommer kall och tät luft från norr
och öster, men förtunnad, fuktig luft från söder och
vester (söder om eqvatorn från söder och öster, norr
och vester); derför brukar i allmänhet barometerns
fallande antyda sydliga eller vestliga vindar, hans
stigande nordliga eller östliga.
Som ett af de vigtigaste nautiska hjelpmedlen ha
vi vidare att omnämna sjökorten. Betraktar man en
sådan karta med hennes rikedom på uppgifter, finner
man lätt, huru mycket arbete det måste ha kostat att
utforska alla de der upptecknade sakförhållandena.
Ett sjökort är till sitt utseende mycket olikt
vanliga kartor. Länderna äro som bisak på sjökortet
lemnade blanka, men vattenpartierna deremot så mycket
noggrannare utförda. Man ser der ej blott öarna och
de synliga klipporna, utan äfven de dolda skären och
sandbankarna samt andra farliga ställen, vattnets
djup, angifvet i famnar, ankargrund, strömsättningar,
kompassens missvisning m. m. Här och der på kortet
äro vindrosor anbragta för att med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
