Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kinesiska handelsstäder - Australiska handelsstäder - Nordamerikanska handelsstäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att européerna gent emot kineserna endast äro
köpare. Orsaken till detta missförhållande, som
redan utöfvat ett betänkligt inflytande på den
europeiska marknaden, ligger i den ringa efterfrågan
af europeiska alster, hvilka inom riket äro belagda
med för höga tullar att kunna uthärda en täflan med
de inhemska varorna.
Australiska handelsstäder. Allt jemt gående mot öster,
vända vi oss nu till den sist upptäckta verldsdelen,
Australien.
Af det land, som för 90 år sedan ansågs godt nog
for anläggande af förbrytarkolonier och i många år
fick mottaga mensklighetens utskum, har nu blifvit
ett blomstrande rike. Det utgör inom verldshandeln
en faktor af första rangen. Spanmål, frukter, vin,
ull, hudar och boskap utföras i mängd. Australiens
egentliga uppblomstring började dock först med
guldupptäckterna 1851, och det är dem, det har att
tacka för en utveckling, som i hastighet ej har sin
like i verldshistorien.
Australien har två betydande handelsstäder: Sidney,
hufvudstaden i provinsen Nya Syd-Wales, och Melbourne
i provinsen Victoria. En tredje, dock af mindre
vigt, är Adelaide i Sydaustralien. Sidney med 100 000
invånare är den förnämsta utförselorten för ull,
men öfverträffas i storlek af Melbourne, som räknar
140 000 invånare. Victoria är den mest guldförande
del af Australien och lemnade 1851–1861 guld till
ett värde af ej mindre än 109 500 000 pund sterling
(1 971 millioner kronor) eller nära tio gånger så mycket
som Nya Syd-Wales. Största delen af denna guldmassa
gick öfver Melbourne, som dessutom utskeppar säd,
hudar och ull.
Förbi Nya Zeelands öar, hvilkas städer Auckland,
Nelson och Wellington likaledes spela en vigtig rol
inom verldshandeln, och förbi Söderhafvets överld
komma vi till Amerika.
Nordamerikanska handelsstäder. Endast öfverträffad af
England, intar den ännu ej hundraåriga republiken
Nordamerikas Förenta stater andra platsen inom
verldshandeln. Beherskande de båda stora oceanerna,
har hon på en otroligt kort tid från Hudson till
Sacramentodalen öfver urskogar, prärier, bergkedjor
och jätteströmmar med ånga, jernskenor och landsvägar
utbredt ett storartadt kulturnät. Hvilken grad af
blomstring unionens handel uppnått, kan man sluta
till af det enkla sakförhållandet, att in- och
utförseln 1871 uppgingo till 1 524 millioner dollar
(5 822 millioner kronor) mot 62 1/2 millioner (239
millioner kronor) 1821. Af de hamnar, öfver hvilka
denna storartade rörelse går, kunna vi här endast
omnämna de sex vigtigaste.
Boston, med 250 000 invånare och en årlig sjöfart af
4 100 främmande och omkring 3000 inhemska fartyg,
är af betydelse ej mindre för handeln i allmänhet
än särskildt som hufvudort för de amerikanska
fiskerierna.
New-York, som jemte sina båda förstäder Hoboken
och Brooklyn räknar en million invånare, omsätter
årligen varor för ett värde af 350–400 millioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
