Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Deklamation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handling, hvarigm man vill
uttrycka sin mening, -ativ, åsyftande
demonstration. -era, åskådliggöra,
bevisa, företaga en demonstration.
demontēra, fr., försätta en kanon
ur stridbart skick.
demoralis|ation, fr., sedefördärf.
-era, fördärfva (ngns) seder.
de mor’tuis nihil nisi bēne, lat., om
de döda (bör man) ej tala annat än godt.
dēmos, gr., folk, kommun.
Demos’tenes, forntidens störste
talare, f. 384 f. K. Athen, sökte gm
sina s. k. »filippiska tal» förmå
folket försvara sig mot Filip af
Makedonien, samlade 338 en
talrik krigshär, s. besegrades vid
Kaironeia, flydde 324, falskeligen
anklagad; återkallad motarbetade
han Antipatros, men då hans
planer misslyckades, tog han gift 322
i Poseidontemplet på Kalauria.
61 tal i behåll.
Demōtika, turk. st. v. Maritza,
omkr. 5,000 inv. Karl XII
vistades där 1713 o. 14.
demōtisk, gr., folklig; d. skrift,
folkskriften i forn. Egypten. Mots. hieratisk.
Denain (dönäng’), fr. st. vid Schelde,
23,204 inv.
denār l. denārius, fornrom.
silfver- (o. guld-) mynt, i värde
växlande mel. 74 o. ¼ öre. Senare
namn på andra folks mynt: ännu
d. i England förkortn. för penny.
denaturera, lat., göra ngt odugligt
för vissa ändamål, t. ex. brännvin
gm tillsats af träsprit.
Den’bigh (-bi), grefsk. i Wales, 1,714
kv.km. 129,935 inv. Hst. D. 6,500 inv.
Dendermon’de, fr. Termonde,
belg. befäst, st. vid Dender o.
Schelde, 10,141 inv.
dendrīter, gr., trädform., bruna l.
svarta teckningar på järn- o.
manganoxidhydrat; uppstå gm
infiltration af motsvarande lösningar i
fogar o. sprickor.
dendro|līter, gr., paleont., förstenade
ormbunkstammar från stenkols-
o. permsystemet. -logī, gr., läran
om träden, -mēter, instr. till
mätn. af träds kubikinnehåll.
denesch’ka, ry. mynt = ½ kopek
(1 ½ öre).
Denfert-Rochereau (dangfär
råschrå), Pierre, Belforts försvarare
1870/71, f. 23, d. 78.
Dennery (dännrī), pseud. för
Ad. Philippe.
Dennewitz, by i Brandenburg vid
Jüterbogk, sl. 6/9 1813.
de novo, lat., å nyo.
Dent (dang), i Savoyen o. fr.
Schweiz namn på kägelform,
toppar. — D. de Morcles 2,938 m.,
D. du Midi 3,185 m., D. de
Jaman 1,837 m., D. d’Oche 2,434 m.
dentāl, lat., bokst., s. uttalas gm
att tungan rör vid tänderna, ex. d, t.
dentist, fr., tandläkare.
denudation, lat., nakenhet, blottande.
denun’ci|ation, lat., angifvelse. -ant,
angifvare. -āt, den angifne.
Den’ver, hst. i Colorado, 144,588
inv. Guld- o. silfvergrufvor.
departement’, fr., viss afdeln. af
statsförvaltn.; i Frankrike administrat. område.
depend|ens’, fr., beroende, -ent’,
en s. är beroende. -era, bero.
dépense (-pangs’), fr., utgift.
depens|era, fr., utgifva penningar.
-īv, kostsam.
depēsch, fr., kurirbref, skrifvelse
från utr.-ministeriet till dess
agenter i utlandet o. omvändt.
dépit (-pī), fr., ovilja.
deplac|emang’, fr., den vätskerymd
en flytande kropp undantränger.
-era, rubba, afsätta.
déplaisance (-pläsangs’), fr., ovilja, afsky.
deplorābel, fr., beklagansvärd.
deployera (-ploajēra), fr., kr.,
öfvergå från kolonn till linje.
depōnens, lat., verb med passiv
form, men aktiv bet.
deponēra, lat., nedlägga, lämna i förvar.
depopulution, lat., utblottande på folk.
deportation, lat., brottslings förvisning
till bestämd ort.
deposé, fr., ensamrätt.
deposition, lat., nedläggande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
