Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Digitigrad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Europa; bladen, mycket giftiga,
innehålla <sp>digitalin.<(sp>
digitigrād, lat., zo., tågångare.
dīgitus, lat., finger som längdmått
= 2-2,6 cm.
Dignāno (dinj-), österr. st. i
Istrien. 9,684 inv.
Digne (dinj), fr. st. vid Bleonne. 7,238 inv.
dignitēt, lat. värdighet; i mat. prod.
af ett visst antal lika tal.
digression, lat., afvikelse; i astron.
planeterna Merkurius’ och Venus’
afst. från solen, sedt från jorden.
dii majōrum gentium, rom. myt.,
de tolf högre gudarne. Dii
minorum g., de lägre gudarne.
Dijkman, Peter, fornforskare, f.
omkr. 1650, d. 18 ss. häradshöfding.
Skr.: Hist. anm. öfver
runstenar i Sverige m. m.
Dijon (-schång’), förd. Dibio, fr.
st. vid Ouche o. Suzon. 74,113 inv.
Dīke, gr. myt., rättvisans gudinna,
dotter t. Zeus o. Temis. Jfr Astraia.
diklīner, gr., fanerogama växter
med enkönade blommor.
dikotomī, gr., tudelning.
dikotyledōner, gr., växter med två
hjärtblad. Roten oftast pålrot;
blomm. dubbelt hylle. Stammen
hos fleråriga arter har årsringar.
Jfr monokotyledoner.
dikroism’, gr. egenskap hos vissa
kristaller, att de längs axeln synas färgade
på annat sätt än vinkelrätt däremot.
dikromātisk, gr., tvåfärgad.
diktāmen, lat., förestafning;
föreskrift; ngt som skrifvits eft.
föreskrift.
diktāt|or, ämbetsman i Rom (fr.
498 f. K.), s. i tider af fara
bekläddes med oinskr. myndighet.
Nu menas vanl. med d. en person,
s. gm statskupp kommit till högsta
makten. -ōrisk, oinskränkt,
befallande. -ūr, en d:s ämbete.
diktēra, lat., föresäga, förestafva.
diktion, lat., skrifsätt, stil.
dilatation, lat., utvidgning (gm
värme).
dilat|ion, lat., uppskof, anstånd.
-orisk, s. verkar uppskof.
dilemm’a, gr., ett slags slutledning
(se d. o.); trångmål, bryderi, klämma.
dilettant’, it., person, som blott
för sitt nöje ägnar sig åt en konst
l. vetenskap. -ism, konstkärlek.
diligens (-schangs’), fr., ilpost,
postvagn.
Dilke (dilk), Sir Charles Wentworth,
eng. statsm., f. 1843 Chelsea,
advok. i London, fr. 68 radikal
parlam.-medlem, 80/85
understats-sekr. för utr. ärenden.
dill, se Anethum.
Dilling, Lars, nor. förf., f. 1848
Moss, d. 87 Berlin, har skr.
novellsaml.: Hverdagsmennesker, (3 bd),
Gjennem Lorgnetlen (3 bd), båda
öfvers. på svenska, m. m.
Dillmann, Chr. Fr. Aug., ty.
orientalist, f. 1823, sed. 69 prof. i
Berlin, d. där 94. Skr.: Grammat.
der äthiop. Sprache m. m.
dilogī, gr., tvetydighet, dubbelmening.
dilūvium, lat., d. geol. period, s.
omedelbart föregick vårtid;
mammutdjurets o. urmänniskans
tidsålder.
dime (dajm), nordamer.
silfvermynt = 10 cent (37 öre).
dimension, lat., utsträckning i
rummet. Tre d. finnas: längd, bredd,
höjd; en linje har 1, en yta 2,
en kropp 3 d.
di’meter, gr., tvåfotad vers.
diminuen’do, it., tonk., aftagande
i styrka.
diminutīvum, lat., ord, s. gm
särskild afledn.-ändelse förringas till
sin betydelse.
dimission, lat., äfskedande.
-s-examen, teor. prästexamen.
Dimitri l. Demētrius, 1) D. IV
Donskoj, storfurste af Moskva,
f. 1350, gjorde Moskva till hst.,
slog mongolerna 80 vid Don, d.
89. — 2) D. V, son till Ivan »den
förskräcklige», f. 1583, på Boris
Gudunovs befalln. mörd. 91. Flera
falska D. utgåfvo sig f. honom,
is. 1603 munken Grigori, s.
tillvällade sig tronen 05, men mörd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
