Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSTÅNDELSE.
131
Trött af att gå och grubbla, satte han sig i
soffan framför lampan och öppnade mekaniskt ett
evangelium, som engelsmannen gifvit honom till
minne, och som han vid hemkomsten tagit upp
ur fickan jämte det öfriga, som fanns där, och
kastat på bordet. »Man säger ju, att här finns
svar på allt,» tänkte han, öppnade boken och
började läsa, där den fallit upp:
»Vid den tiden gingo lärjungarna till Jesus
och sade: Hvilken är väl störst i himmelriket?
Och han kallade till sig ett barn och ställde det
midt ibland dem och sade: Sannerligen säger jag
eder, — utan att I omvänden eder och varder
såsom barnen, skolen I alls icke inkomma i
himmelriket.» (Matth. 18. i—3.)
»Ja, ja, så är det,» tänkte han, i det han
mindes, hur han erfarit lugn och lifsglädje endast
i den mån, han ödmjukat sig.
»Och hvilken som mottager ett enda sådant
barn i mitt namn, han mottager mig. Men hvilken
som förför en enda af dessa små, som tro på mig,
honom vore det bättre, att en kvarnsten hänges
vid hans hals, och han sänkes ned i hafvets djup.»
(Matth. 18. 5, 6.)
»Hvarför detta ’hvilken som mottager’ och
hvar skall man mottaga? Och hvad menas med
’i mitt namn’? frågade han sig själf, ty han kände,
att dessa ord icke sade honom någonting. »Och
hvarför tala om kvarnstenen och hafvets djup?
Nej, detta är icke, som det skall vara, — det är
icke klart, icke tydligt,» tänkte han och mindes,
hur han några gånger i sitt lif tagit sig för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
