Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Sibiriens eröfring af kosackerne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erkänt Ivans öfverhöghet, lofvat honom en årlig tribut af 1 000
sobelskinn och sålunda föranledt, att titeln af »herskare öfver alla
sibiriska land» öfvergick på Rysslands tsarer, innan dessa ännu
besutto en fotsbredd land på andra sidan Ural. Men denna
förbindelse var blott af kort varaktighet, enär redan efter några år
Indiger besegrades af Kutsjum-kan. Nu, sedan Ryssland vunnit
sitt första inflytande på asiatisk botten, syntes detta genom Kutsjums
uppträdande åter ifrågasatt, och vågskålen vägde, om norra Asien
skulle hemfalla till kristendomen eller islam. Då kastade en
fågelfri menniska, Jerinak, sitt svärd i vågskålen till förmån för den
förra och tillkämpade honom segern.
Kutsjum afskydde de mäktiga köpmännen, som vid hans vestra
gräns höllo en liten, men slagfärdig här i beredskap, och då han
med rätta trodde sig hotad af dem, traktade han efter att förstöra
deras nybyggen vid Kama och Tsjussovaja. För att förekomma
honom bådo Stroganofarne tsaren om tillåtelse att bygga fästningar
i det sibiriska landet. De fingo icke blott denna, utan äfven ett
den 30 maj 1574 utfärdadt gåfvobref, som lofvade dem hela
Sibirien, förutsatt, att de eröfrade det. Särskildt uppdrog dem tsaren,
för hvilken nationalekonomiska syften ingalunda voro främmande,
att i det fiendtliga landet anlägga bergverk och öfver allt söka
vinna jern, bly, tenn, svafvel och silfver.
De begge äldre bröderne, Jakof och Grigorij, upplefde dock icke
sin slägts blomstringsperiod: de dogo redan före Sibiriens eröfring
och efterlemnade två söner, Maxim Jakoflef och Nikita
Grigorjevitsj, hvilka i förening med sin farbror Semen Anikitsj fullbordade
det stora verket.
Semen Anikitsj, som utmärkte sig genom förträffliga
förbättringar i berg- och salinväsendet, var familjens själ. För hans
omsorgsfulla hand lyckades allt, och knapt mindre än i fredens värf
var han förfaren i krigets. Tyskar, polackar, litauer läto värfva
sig hos honom, men framför allt de af Ivan IV sprängda
kosackerne, som dittills varit södra Rysslands gissel.
Det har redan omnämts, att Ivan hade eröfrat Astrakan och
kallat till lif Rysslands handel på Persien, Bukariet och Ostindien.
På de vägar, som Marco Polo en gång vandrat, kommo i långa
tåg tungt lastade kameler till Kaspiska hafvet för att derifrån till
Ryssland fortskaffa det aflägsna österlandets alster. Men vid Don
och nedre Volga "väntade dem en vild fiende, som icke visade sig
ohågad att förstöra den lagenliga, välsignelsebringande handeln.
Der bodde nämligen de donska kosackerne, som, omgifna af
fiendtliga folk, städse voro hänvisade till att stridsfärdiga lura på tvister,
och som, endast väpnade med sabel och lans, på sina uthålliga
små hästar inföllo än här, än der i grannlanden och hemförde rikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
