Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
matiska teknik har ej ännu medel att uttrycka alla den
beklagansvärda hjeltinnans sensationer. Kraft och klang
bjuder fröken A. nästan i öfvermått på, partiet ligger för
rösten, men denna styrka är ej alltid vacker, klangen stundom
skarp och oslipad. Med tiden torde dessa fel försvinna,
dock äro de ännu stora nog att omöjliggöra tillsvidare en
helgjuten prestation.
En sådan var hr Ödmam Fernando. Hjelte-tenoren
och den lyriske tenoren ha bada här ett tacksamt fält, hr
0. förenade dessa begge i sin rikt begåfvade strupe, sjöng
och spelade med såväl grace som bravour.
Hr Forstén fick ej fram Arlbergs spirituella effekter
med den lilla skenbart obetydliga sången: Så mycken
kärlek», men sjöng sin orientaliska romans med rätt mycken
glöd trots dåligt postamento. Den genanta rolen gafs i
dramatiskt hänseende med viss förtjenst, men utan den
imponerande kunglighet, som måste öfverskyla den inre
skralheten. Häri som i så mycket annat var Fritz Arlberg
durchdrifven mästare.
Hr Strömberg har ej Behrens’ sonora röst men
genomförde det oaktadt en mycket tillfredsställande, värdig och
stolt klosterfurstes bild.
För resten — och trots hr Odmans Fernando — sluta
vi med den önskan, att »Leonora» icke måtte släpas fram
ur sin förtjenta graf annat än med någon konstnärinna af
första rangen i titelrolen. Detta har icke händt se’n
Tre-belli var här — men »Leonora» har icke förty gifvits flera
gånger, hvilket flera tidningar tvekas ha glömt bort.
Fröken As debuterade ju för några år sedan i titelrolen. Med
samma förbehåll skola vi passa på tillfallet att ödmjukast
undanbedja oss öfriga seriösa Donizetti-operor, hvaremot de
komiska, som så länge saknat«, äro ogement välkomna, till och
med »Linda», trots sitt »graciösa vansinne», men främst
»Kärleksdrycken», »Regimentets dotter» och »Don Pasquale».
Af de svallande konsertvågor, som äfven denna vår
böljat öfver vår goda hufvudstad, vilja vi i denna revy
endast stanna vid fru Wilhelmina Norman-Nernda, som onek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
