Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urspårade - 7 - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förklarades också vara oundgängligen nödvändigt att med
tiden leda ett avloppsrör genom gränden.
8
Denna framgång liksom många andra gjorde skolläraren
mycket populär i förstaden. Han skrev ansökningar,
delade ut råd, förde in notiser i tidningen. Vavüovs kunder
gjorde en gång iakttagelsen att sillen och den andra maten
på deras stamkrog långtifrån var klanderfria. Redan två
dagar senare stod Vavilov med en tidning i handen bakom
disken och gjorde offentlig avbön.
- Saken är riktig, något mer kan jag inte säga, sade han.
Sillen var lite härsken redan när jag köpte den, och kålen
- nå, jag medger att den är en smula unken. Man vill ju
inte precis kasta bort varorna... ni vet ju att var och en
vill skrapa ihop så mycket slantar som möjligt. Men nu är
jag lurad, och det har gått alldeles på tok - jag har burit
mig illa åt, och någon klyftig karl har gjort mig till
offentligt åtlöje för min vinningslystnads skull.
Denna syndabekännelse gjorde ett mycket gott intryck
på åhörarna och satte Vavilov istånd att bli av med sin
sill och sin kål till sista biten. Kunderna åt den skämda
maten utan att fästa sig vid det - det var som om det goda
intrycket i viss mån hade kryddat den.
Denna märkliga tilldragelse ökade inte bara
skollärarens prestige i hög grad utan gav också grändens invånare
en föreställning om det tryckta ordets makt. Det hände
också att skolläraren höll en föreläsning om praktisk
moral.
- Hör på, Jasjka, sade han en dag till målaren Jakov
Tjurin, jag såg igår att du slog din hustru.
Jasjka hade redan piggat upp sitt humör med två stora
supar och var lättretlig. Allas ögon riktades mot honom
- man väntade varje ögonblick att han skulle låta bomben
springa. Det var dödstyst på krogen.
- Såg du det? Nå, tyckte du om det? frågade Jasjka.
Åhörarna skrattade med en viss förbehållsamhet.
- Nej, det gjorde jag inte, svarade skolläraren. Han
talade i en så allvarlig och myndig ton att alla blev tysta.
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
