Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urspårade - 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inte riktigt visste om han ville skjuta den rätt eller hälsa.
- Nå, är det trevligt att slå dank här? sade ryttmästaren
i samma ton och rörde på den undre käken med det
väldiga skägget - något som en anspråkslös människa
möjligen kunde ta för en hälsning fast ryttmästaren kanske
bara ville maka sin pipa från den ena mungipan till den
andra.
- Jag har pengar som gräs - därför kan jag slå dank.
Pengar vill alltid vara i rullar - därför låter jag dem rulla,
gäckades köpmannen, i det han hånfullt knep ihop sina
små ögon.
- Rubeln är inte din tjänare utan du är rubelns, tycks
det, förklarar Kuvalda som av alla krafter strider mot
begäret att ge köpmannen en spark i magen.
- Kommer det inte på ett ut? Man lever i alla fall
ganska gott om man har pengar... utan pengar däremot...
Han ser på ryttmästaren med hycklat medlidande. På
denne börjar det rycka i överläppen så att de stora
vargtänderna blir synliga.
- Den som har samvete och förstånd dessutom kan leva
utan pengar... De infinner sig vanligen först då samvetet
börjar torka in. Ju mer pengar desto mindre samvete...
- Det stämmer... men det finns människor som varken
har pengar eller samvete.
- Sådan var väl du i din ungdom? frågar Kuvalda
hånfullt. Nu börjar Petunnikovs näsa darra. Han suckar,
kniper ihop ögonen och säger:
- Jag har måst kämpa hårt alltifrån min ungdom
- Det tror jag nog ...
- Arbetat har jag - å, vad jag har arbetat!
- Och bestulit bra många väl?
- Sådana som du? Adelsmän? Det kan väl hända ... jag
har nog lärt många att be till vår Herre Jesus Kristus ...
- Du har väl inte precis mördat dem men plundrat dem
inpå bara kroppen? pikar ryttmästaren. Petunnikov är
grön av förargelse och finner det lämpligt att byta
samtalsämne.
- Hör på, du är då en grobian - du sitter själv och låter
din gäst stå!
- Han kan ju sätta sig, svarar Kuvalda.
- Men var då? ... Det finns ju ingenting här ...
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
