Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Makar Tjudra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bara en vänlig blick", sa den gamle magnaten i det han
med ens lät sitt högmod fara och kastade pungen till
hennes fötter - en stor pung, broder! Men hon stötte till den
med foten så att den föll i smutsen - det var alltsammans.
"Ack, flicka!" stönade han och snärtade till sin häst, och
den satte av så att dammet rök om hovarna.
Men dan därpå kom han igen. "Vem är hennes far?"
skrek han så att det ljungade i lägret. Danila trädde fram.
"Vill du sälja din dotter?... Begär vad du vill!" Men
Danila svarade: "Det är bara herremän som säljer allt
från sina svin till sitt samvete, men jag har kämpat vid
Kossuths sida och har ingenting till salu!" Då röt
magnaten till och grep efter sabeln, men en av oss hade stuckit
lite brinnande fnöske i örat på hans häst, så att den for
iväg med honom. Men vi bröt upp och vandrade därifrån.
Så ett par dar efter åt red han ifatt oss igen. "Hallå, ni
där", ropade han, "inför Gud och er är mitt samvete rent
- ge mig flickan till hustru, så ska jag dela med er allt vad
jag har, och jag är mycket rik!" Han var i eld och lågor
och vacklade av och an i sadeln som ett grässtrå för
vinden. Vi funderade.
"Nå, dotter, säg själv!" muttrade Danila i skägget.
"Om örninnan självmant flög till korpen i boet, vad
skulle hon väl då bli?" frågade Radda.
Danila brast i skratt och vi alla med honom.
"Väl talat, dotter! Du har hört, nådig herre? Det går
inte för sig. Sök dig en liten duva istället - de är fogligare."
Och vi vandrade vidare.
Men den nådige herrn tog sin mössa och kastade den till
marken och galopperade därifrån så att marken skakade.
Se, sådan var Radda, min falk!
Nå, vi satt alltså tillsammans en natt, då vi fick höra
musik ljuda över stäppen. En härlig musik! Den tände
liksom eld i blodet på oss och lockade och drog oss. Vi
kände det alla som om denna musik väckte en längtan
inom oss vars tillfredsställelse skulle få till följd att livet
inte längre syntes oss värt att leva eller, om vi skulle leva,
måste det vara som herrar över hela jorden - en sådan
musik var det, min falk!
Men den kom allt närmare. Så dök en häst fram ur
mörkret, och på den satt en man och spelade, och han red
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
