Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försörja Honom som en riktig prins. Nej, tack.
Pojken hade förfalskat ett testamente. Det var
alltihop. Och med berådt mod och vilja. Och
aderton år var han fylld, så han fick svara själf
för sina gärningar. Lill-Anders var inget barn.
Man behöfde bara betänka hans slughet i af sikt
att tillskansa sig pengar efter en främmande man.
Inför så mycken vältalighet gaf storbonden
genast med sig, och i största * endräkt samsades
man om straffet.
Allmänheten fick åter tillträde, och domen
af-kunnades -:
- alltså - och för ty -
emedan–––––-förklaras Anders Jonsson, vanligen kallad Lill-Anders,
saker till att med vett och vilja hafva begått
testamentsförfalskning och dömes––––––två
års straffarbete––––––
Det var allt hvad Lill-Anders uppfattade. Det
sorlade omkring honom* Någon harklade sig
högljudt.
Lill-Anders begrep knappast någonting; Det
var precis som domen rörde en helt annan
person, som han inte alls kände. Han såg sig
förvånad och hjälplös omkring. Men öfverallt mötte
han hårda, fientliga blickar, som stirrade ondt på
honom. Han blef på en gång så förfärligt rädd,
och han önskade sig långt dårifrån, bort till
Stångby, till stallet och hästarna. Han tyckte,
att taket ofvanför närmade sig på ett hotande
sätt, att någonting tryckte om huf vudet, att
hjärtat stannade och benen darrade. Han trodde han
skulle falla, och tog tag i skranket bredvid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
