Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje akten - Elfte scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elfte scenen.
LORENZO. Sedan TOMAS och DOKTOR BBRMUDEZ.
(Paus.)
LORENZO.
Jag är redan lugnare. Såret var dödligt. . .
jag känner det här-, . . i hjertat. Haf tack min
Gud!
(Tomas och doktorn inträda frä n fonden och stanna, ob-
serverande Lorenzo.)
TOMAS (sakta).
Der ser ni honom, der vid stolen.
DOK TO RK .,
Den olycklige!
LORENZO (reser sig, a fsides).
Ah eländige! ännu kan du hysa ett omöj-
ligt h opp... Ä r det omöjligt? Om de verkligen
upprigtigt trott, att jag var?... (M edförtviflan.) Ah,
om de verkligen älskat mig, kunde de icke hafva
trott det. (Paus.) Jag hörde ju Inés . . . mitt eget
älskade b a r n . . . tala om samvetsqval? Hvarför
skulle hon hafva samvetsqval? (Med stigande rörelse,
högt.) Al la. .. alla äro de eländige! De skulle
nästan glädja sig, om jag dog. Nej, nej jag skall
icke dö, förr än jag uppfyllt min pligt som he-
derlig man, förr än jag låtit min galenskap
bryta ut.
TOMAS (slå r honom sakta pä axeln).
Lorenzo!
LORENZO (vänder sig om; när han
fä r se dem, gäir han ett par steg tillbaka. Med ovilja).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
