Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
187
de stundande karnevalsfesterna icke längre stå under
min milda, utan under tant Marias vida strängare
uppsikt. Fortfarande var naturligtvis Konrad Althaus
en ofta och gärna sedd gäst i huset. Jag började till
och med undra, huruvida han icke hade gjort ganska
betydliga framsteg i Lillys gunst och tillgifvenhet.
Vi hade en glad, treflig och angenäm julafton.
Man hade anskaffat en stor julgran och pyntat den med
bland annat en mängd strålande ljus. Många
julklappar blefvo utdelade. Festens hufvudperson och den
lycklige mottagaren af de flesta julklapparna var
naturligtvis min lille Rudolf. Men ingen af oss äldre blef
glömd. Fredrik t. ex. erhöll af mig ett föremål, vid
hvars åsyn han icke kunde undertrycka ett
glädjerop. Det var en brefpress af silfver med ett handtag,
som föreställde en — stork. Denna konstnärligt
tillverkade fågel bar i sin näbb ett litet kort, på hvilket
stod med min handstil skrifvet: »under sommaren 1864
kommer jag med min gåfva.»
Med innerlig värme omfamnade mig Fredrik.
Om vi befunnit oss för oss själfva, skulle han helt visst
hafva med mig i famnen valsat rundt omkring sälen.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
