- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
5

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - affär ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

affär

agnosticism

och ett på samma ställe bildat
frika-tivt språkljud): till lat. verbet afjrica’re
stryka, gnida emot

affä’r: av fra. affaire, av uttrycket à
faire (som är) att göra
aforis’m tankekorn, -spån, tänkespråk:
av fra. aphorisme: Över lat. av grek.
aphorismos’ tänkespråk, till verbet
aphorit’sein begränsa, avskilja, av
apo-av och horifsein begränsa; jfr.
horisont. Härtill aforisTisk avbruten,
lösryckt, avfattad i aforismer
afton: fsv. afton, af tan, isl. aptann, spec.
nord. ord, närbesläktat med ty. Abend
och eng. eve (med avledningen evening);
trol. avledning på apt efter (se efter)
och isl. qnn arbete (se 2 and), sålunda
egentl, ’tiden efter arbetets slut’ (jfr
kväll)

aftonkvist (i uttrycket pà aftonkvisten):
jfr även på kvällskvisten (morgonkvisten);
ett trol. från jägarspråk hämtat
uttryck; till kvist
aftonvard: se nattvard
aftse, afse {i går a. o. dyl.): fsv. i aftons
förliden afton; jfr i morse (se 1 morse),
i somras och liknande
ag (ett halvgräs, Cladium mariscus): av
fsv. agh, urspr, ’spetsigt föremål’
(växten har mycket spetsiga blad); jfr
abborre, agg, egg; 1 akut

1. aga: av fsv. aghe (dat. ack. agha)
fruktan; tukt, ett urgammalt germ. ord
(lånat från nord. språk är eng. awe
vördnad, fruktan)

2. aga: se åhåga

AGA-fyr, -ljus, -spis: AGA ärvarumärke
för AGA Aktiebolag

ag a’t genomskinlig ädelstensart: ytterst
av Acha’tes, namn på en siciliansk flod
agen’t Jag-, aj-] ombud; försäljare: av
lat. ag’ens (gen. ag en’tis), pres. part. av
ag’ere; jfr agera. Härtill agentu’r
agera [ag-, aj-] spela rollen (av),
uppträda (som): av lat. agfere driva, föra,
sätta i rörelse o. dyl. (se åka); jfr
agent, 1 akt, aktie, aktion, aktör,
aktör, exakt, reagera
agg: nord. ord (i sv. och no.), i äldre sv.
även med bet. ’stickande smärta, styng’;
jämte verbet agga plåga, oroa, reta,

stinga trol. närmast bildn. till sv. dial.
agg retsam; skarp, stickande; avledn.
(med suffixet -ug) till ett ord ag spets
(se ag), med anslutning till tagg,
nagga m. fi.; härtill också no. agge
tand, tagg, egentl, ’den spetsige’
agglomera’t (sammanhopning av kantiga
bergartsfragment): bildn. till lat.
verbet agglomera’re sluta till; jfr
konglomerat

agglutinera häfta vid: bildn. till lat.
verbet agglviina’re foga till
aggregat (samling av med varandra
hopvuxna kristaller; samling av
samverkande maskiner): bildn. till lat. verbet
aggregafre sluta till, upptaga i; av ad till
och greif hjord. Härtill aggregation (i
aggregationstillstånd, en fysikalisk term):
av lat. aggrega’tio sammanhopning
aggressKv angripande, utmanande: av
fra. agressif, bildat på lat. aggressfus,
perf. part. till agg’redi angripa,
bestående av partikeln ad och verbet
grad’i skrida, gå; jfr 2 grad,
grassera. Härtill aggression
a’gio [-gi-] prisskillnad (av olika slag);
kursvinst på valutor o. värdepapper:
av ital. agg’io mellangift; jfr disagio

agitera [ag-] bearbeta; uppvigla, hetsa:
av lat. agitaWe sätta i hastig rörelse
(avledning av ag’ere driva, röra, se agera).
Härtill agitation uppvigling, hets;
agitator uppviglare, hetsare

1. agn (på säd): fsv. aghn, da. avne, eng.
awns (av en sidoform ty. Ahne),
gemens. germ. ord (lånat i fin. akana),
besläktat med grek. akh’ne agnar el. lat.
ac’us agnar; till en ieur. ordgrupp med
bet. Vass, spetsig’; jfr ag, ax, egg

2. agn (vid fiske): no., da., isl. agn, ett
speciellt nord. ord av dunkelt ursprung

agnat [a-gna’t] släkting på fädernet:
av lat. agna’tus släkting på manssidan;
motsats: kognat. Härtill agna’tisk
agnosticism [a-gnåstisis’m] (den åsikten
att man intet kan veta om det
översinnliga), agnos’tiker: från eng.; bildat
av Huxley 1869 av grek. ag’nostos
okänd, omöjlig att känna; av nekande
partikeln a- och ordet gno’sis kunskap;
jfr gnosticism

5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free