- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
4

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - admittera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

admittera

affrikata

admittera lämna tillträde: av lat.
admin’er e lämna tillträde (se mission).
Härtill admitfitur försvarlig, nätt och
jämnt godkänd: egentl, ’han släppes
fram’, 3 pers. av pres. passivum
admonition varning: av lat. admoni’tio
erinran, varning, till verbet mone’re
förmana, besläktat med mana
adonis [-o’-, -å’-] vacker yngling: bildlig
användning av grek. Ado’nis, en
underskön yngling, som älskades av
kärleksgudinnan Afrodite

adoptera upptaga som eget barn: ytterst
av lat. adopta’re utvälja, antaga (till
något); se optera. Härtill adoption;
adopti’v upptagen som barn; adoptan’1
den som adopterar

adress: av fra. adresse, bildat på verbet
adresser; av lat. ad-directia’re rikta sig
till, jfr direkt. Härtill
adressera;adressat brevmottagare

adstringerande [-ingge’-]
sammandragande: av lat. adstrin’gere
sammandraga; jfr stringent

aducera uppmjuka (metall): av fra.
adoucir, bildat på adj. doux mjuk, av
lat. duVcis mild; jfr dusör
advent [advent, a’dvent] (den del av
kyrkoåret, som föregår julen): av lat.
ad-ven’tus ankomst, bildat på verbet
ad-veni’re ankomma; eg. adventus Christi
Kristi ankomst (vid julen). Jfr
äventyr. Härtill adventist medlem av en
sekt som tror på Kristi snara återkomst
adver’b (en ordklass): av lat. adver’bium

ord, som bestämmer verbet
advers’ framsida (på mynt o. dyl.): av
lat. adver’sus vänd emot; jfr a vers, 2
revers

adversati’v betecknande motsats eller
inskränkning: av lat. adversati’vus
mot-stridande, bildn. till adver’sus emot; jfr
vers, advers
advokat rättegångsfullmäktig, sakförare:
av lat. advoca’tus, egentl, ’tillkallad’:
jfr fogde, provocera, 1 vokal.
Härtill advokaty’r spetsfundigheter;
advo-kato’risk; advocera försvara med
spetsfundigheter
aero- [aerå-, aero-] luft-: avlat. a’ër, grek.
ae’r luft; aerodrom [-drå’m] flygplats:

av grek. dröm’os löparbana; aerogram’
flygpostbrev; aerona’ut luftseglare: av
lat. na’uta, grek. na’utes sjöman (se
astro-, kosmonaut, nautisk);
aeroplan flygmaskin: av lat. pla’nus jämn,
platt (se 3 plan); aerosol [-så’l] luft
(el. annan gas) fylld av ytterst små
droppar av vätska el. smådelar av fast
ämne (vilken åstadkoms genom
sprej-ning): av -sol, i farmaceutik gängse
förkortning av lat. soln’tio lösning (se
solution); aerostat luftballong: av
grek. statos’ ställd, stående
afasi’ förlust av förmågan att mottaga
meddelanden eller själv meddela sig på
språklig väg: grek. ord, av nekande
partikeln a- och fas’is tal. Härtill afa’sisk
som har förlorat talförmågan
afe’lium (en planets största avstånd från
solen): grek. ord, av prepositionen apo’
från och he’lios sol; jfr heliogravyr,
-trop

affekt sinnesrörelse: av lat. affec’tus
tillstånd, (särskilt) sinnestillstånd; bildn.
till affic’ere, se afficiera; jfr effekt.
Härtill affektera låtsa; affektation
tillgjordhet

affektion tillgivenhet, förkärlek: egentl,
’inverkan; känslostämning’ (i
’affektionsvärde’); ytterst av lat. affec’tio
inverkan, bildn. till affic’ere, se afficiera
afficiera påverka; angripa: av lat.
af-fic’ere inverka på; bildn. av ad till och
fac’ere göra (se faktum); jfr affekt
affida’vit försäkran: lat. uttryck med bet.

’han har försäkrat’
affinitet (kemisk) frändskap: av likbet.
fra. affinité; av lat. af fi’nitas
grannskap, bildat av ad till och fi’nis gräns;
se finit

affirmati’v jakande, bekräftande: av
fra. affirmatif bekräftande:-jfr
firmament

affisch’: av fra. affiche, bildat på
forn-fra. afichier, egentl, ’fästa vid’, senare
’offentligen anslå’
affix’ (ljudelement, som endast i
förening med annat ljudelement äger någon
betydelse): av lat. affix’us, perf. part.
av affi’gere fästa vid; jfr fix
affrikata (förbindelse av ett explosivt

4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free