- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
100

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - esplanad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

esplanad

etyd

mannen, d:r L. Zamenhoff, 1887 utgav
sin första lärobok; jfr spa. espera’r
hoppas; fra. espérer, med s. k.
prote-tiskt e-, av lat. spera’re
esplana d bred, trädplanterad gata: av
fra. esplanade, av ital. spiana’ta, bildn.
till spiana’re utjämna; av lat. explana’re
med samma bet.; jfr plan
espri’ kvickhet; ett slags hatt- el.
hårprydnad: av fra. esprit med samma
bet.; av lat. spi’ritus ande (jfr 2 sprit)
essay [essä’] el. essä’ litterär uppsats,
kåseri: eg. ’försök’; av fra. essai; av lat.
exag’ium prov, försök. Härtill
essayis-tisk, essayistik
esse (i uttrycket vara i sitt e.): efter ty.
(in seinem) Esse; av medeltidslat. ess’e
tillstånd, väsen, substantivering av inf.
esse vara; jfr fra. étre à son aise, eng.
to be at ease, da. være i sit es
essens [esang’s, essen’s] välluktande olja:
av fra. essence med samma bet.; av lat.
essen’tia väsen; väsentliga
beståndsdelar; bildn. på esse vara; jfr k vin t
essens

essentieli väsentlig: över fra. av ett
modernt lat. essentia’lis; jfr essens
essä: se essay

esteti’k vetenskapen om det sköna:
bildn. på grek. a’isthesis uppfattning;
jfr anestesi, synestesi. Härtill
este’-tiker person som ägnar sig åt estetik;
este’tisk skönhets-, smakfull; este’t
estimera värdera, högakta: av fra.
esti-mer med samma bet.; av lat. aestima’re
uppskatta, värdera

estra’d upphöjning, tribun: av fra. estrade
med samma bet.; av provensalska
estra’-da gata; av lat. stra’ta, egentl, plur.
av stra’tum stenläggning
etablera upprätta, anlägga, grunda: av
fra. établir uppställa; grundlägga; av lat.
stabili’re göra stadig, av stab’ilis stadig
(se stabil). Härtill etablerad inarbetad,
erkänd^ stadgad, säkerställd;
etablissemang’ inrättning, anläggning: av fra.
etablissement; jfr eng. establishment
etage [eta’sj] våning: av fra. étage, bildn.
till lat. stare stå

etagére, etagär [etasjä’r] prydnadshylla:
av fra. etagére, avledn. av étage (se
etage)

etalong’ likare, normalmått: av fra.
étalon ined samma bet.; av germ.
ursprung

etapp’ upplagsplats; del av vägsträcka
el. företag: av fra. étape; av germ.
ursprung (jfr lågty. stapel stapelplats).
Härtill etappvis
etcefera: av lat. et ce’tera och det övriga
e’ter rymd; (även) en vätska: ytterst av
grek. aithe’r det tunnaste, luften; till
a’itho bränner. Härtill ete’risk luftig
eternell’ evighetsblomma: bildn. till
lat. aeter’nus evig

eterni’t (ett slags takskiffer): modernt
varunamn, bildat till lat. aeter’nus evig
eti’k sedelära: bildn. på grek. ethikos’
som har att göra med sederna, till
e’thos bruk, sed; jfr sed. Härtill e’tisk
sedlig; e’tiker

etikett’ umgängesregler; påskrift om
innehåll: av fra. étiqudte, urspr, ’i
marken nedstucken nätpåle’; bildn. på ett
verb av germ. ursprung; jfr lågty.
steken sticka in, sv. 1 sticka
etiologi’ framställning av orsaker o.
uppkomst: av likbet. grek. aitiologi’a,
av aili’a orsak och log’os lära. Härtill
etiolo’gisk

etnograf forskare i naturfolkens liv och
kultur: bildn. av grek. eth’nos folk och
grek. grafein beskriva. Härtill
etnografi’; etnografisk

etnolog [-å’g] folklivsforskare: bildn. av
grek. eth’nos folk och log’os lära. Härtill
etnologi’ (jämförande) folklivsforskning;
etnologisk

etologi’ vetenskapen om djurens
beteenden o. förhållande till miljön (Konrad
Lorenz m. fi.): av grek. e’thos sed, vana
och log’os lära

etsa: av ty. otzen med samma bet.;
egentl, ’låta äta’, bildn. till äta, ty.

essen

etter: fsv. eter, isl. eitr; gemens, germ.
ord (ty. Eiter var) med släktingar i grek.
m. fi. språk. Härtill ettrig
etterbilla argbigga, argsint kvinna: se
billa

etui’ fodral; bestick: av fra. äui; bildn.
till fornfra. estuier innesluta,
motsvarande lat. stude’re; jfr studera
ety’d (musikaliskt övningsstycke): av fra.

100

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free