Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - gasell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gasell
gemen
gasell’ (ett slags antilop): av fra. gazélle;
ytterst av arab. gazàl med samma bet.
g ask en spelterm; uppsluppen fest:
egentl, en till Phombre-spelet hörande
term; av fra. casque, samma ord som
2 kask
flaskonna’d skryt, skrävel: av fra.
ga-sconnade, efter Gascogne, vars invånare
ofta skildras som käcka men
skrytsamma
gasol [-å’-] (ett slags komprimerad
flaskgas): bildn. till 2 gas
gassa sig: no. gasa seg; trol. av lågty.
gasseln bestryka varma bröd med
vatten, innan de skjuts in i ugnen igen
1. gast matros: av lågty. holl. gast (ty.
Gast), samma ord som gäst
2. gast spöke: fsv. gäster; trol. av fris.
gäst (ond) ande (ty. Geist ande, se
geist; eng. ghost vålnad). Härtill
gasta, eg. ’skrika som en gast*
gastera giva gästroll: av ty. gastieren,
bildn. på Gast gäst, se gäst
gastrisk (i uttrycket g. feber, en
magsjukdom): till grek. gaste’r måge, buk
gastrit magkatarr: till grek. gaste’r måge
gastron om [-nå’m] finsmakare; bildn. av
grek. gaste’r måge och nom,’os lag
gata: fsv. isl. gata väg (ännu i fä-, vinter-,
isgata m. fi.); bet. ’stadsgata’ redan i
fsv. o. fda. (jfr ty. Strasse, eng. stred;
se stråt); gemens, germ. ord (tv.
Gasse liten gata, got. gatuoo), trol.
besläktat med ga 11
flått sund; hål: av lågty. holl. gott hål,
öppning; trång farled (i Kattegatt);
eamma ord som sv. dial. gat
(gärds-gårds)hål, isl. no. gat hål, skåra, fals;
jfr spygatt
1. gavel: fsv. isl. gafl; nord. ord,
besläktat med ty. Giebel gavel m. fi. och
f med urspr. bet. ’spets, tinne’
2. gavel (i uttrycket på vid gavel): trol.
till isl. gaf a gapa, besläktat med
begabba, gaffla, gapa
gavott’ (en gammal dans): av fra.
ga-votte; av provensalska gavot lymmel,
öknamn bl. a. på alpborna i Provence
1. ge: se giva
2. ge-: i tyska lånord (t. ex. gedigen,
gevär), urspr, ga- samman; ingår också i
det inhemska granne; möjl. besläktat
med lat. com- (i t. ex. kommun)
gebi’t [j-, g-] område; fack: av ty. Gebiet
område, till gebieten befalla, påbjuda;
jfr bjuda
gecko [g-] (en ödleart i tropikerna): av
malajiskt ge’kog, efter djurets läte
gedi’gen [j-]: av ty. gediegen med samma
bet., eg. perf. part. till ty. gedeihen
trivas
gehenna [j-] helvete: ytterst ett
hebreiskt ortnamn, Hinnoms dal (s. om
Jerusalem), där de ondas pinorum
troddes vara
gehäng’ [j-] upphängningsanordning för
värja o. dyl.: av ty. Gehänge med samma
bet.
gehö’r [j-] förmåga att höra: av ty.
Gehör med samma bet.
geisha [gej’sja] japansk sångerska och
danserska: över eng. av ett japanskt
ord av kinesiskt ursprung
geist [gajst] livlighet, flykt: av ty. Geist
ande; jfr 2 gast
gejd [g-] styrlist, ledskena (för
maskinhjul): av eng. guide, egentl, ’vägvisare’,
av fra. guide; se gid
gej’ser [g-] varm springkälla: efter den
isländska springkällan Geysir, egentl,
’den framvällande’
gelati’n [sj-] (ett slags lim): av fra.
gé-latine, lärd bildn. till lat. gela’tus frusen;
se gelé
gelé [sj-]: av fra. gelée; av medeltidslat.
gela’ta, substantiverat part. av gela’re
frysa; jfr gelatin
gelike [j-] like, make (vanl. i
nedsättande mening): av lågty. adj. gelike (ty.
gleich) lik
1. gem omgång i tennis: se game
2. gem’ [g- el. j-] (en ädelsten): av lat.
gemma knopp; ädelsten
3. ge’m [g-] pappersklämma: av lat.
gemma knopp; se 2 gem
gerna’k [j-] större rum: av lågty. gemak
(ty. Gernach) bekvämlighet; bekvämt
rum; jfr mak(lig)
gemen: av lågty. gemén (ty. gemein)
gemensam; allmän, vanlig (jfr
gemenligen); nedlåtande; besläktat med lat.
commu’nis (se kommun); jfr allmän.
140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
