Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - herrnhutare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
herrn hutare
hierarki
herr’nhutare (medlem av en viss
protestantisk sekt): efter byn Herrnhut i det
forna konungariket Sachsen
herrskap: fsv. kærskap herravälde;
överhet; förnämt folk: av likbet. lågty.
herscap (jfr ty. Herrschaft), bildn. till
herre
hertig [härt’ig]: fsv. hærtogher, hærtegher;
av lågty. kertock, kertich (ty. Herzog),
äldre heri-togo, egentl, ’den som drager
främst) i hären, härförare’;
sammansättn. av 2 här och en bildning till
verbet ty. ziehen (se 3 ty)
hertz (enhet för frekvens, d. v. s. antalet
elektr. svängningar per sekund;
förkortat hz): efter den ty. fysikern H.
Hertz (d. 1894)
hes: fsv. hes; gemens, germ. ord (jfr
ty. heiser, eng. hoarse) med grundbet.
’sträv’
hesitera tveka: efter eng. hesitate, fra.
hésiter med samma bet.; av lat. haesita’re
hänga fast; stamma; vara villrådig.
Härtill hesitation
hespe risk sydländskt mild: efter
antikens hesperider, nattens döttrar, som i
sina trädgårdar vid oceanens strand
bevakade gyllene äpplen, som skänkte
evig ungdom; till grek. hes’per os
aftonstjärnan (lat. ves’per; se vesper)
1. hét: fsv. heter, isl. heitr; gemens,
germ. ord (ty. heiss, eng. hot) med
släktingar i litauiskan; jfr hetta
2. -het (i godhet, trohet o. s. v.): se
heder
heta: fsv. heta, isl. heita; gemens, germ.
ord (ty. heissen) av dunkelt ursprung
he’tero- (i heterodox, heterogen m. fi.):
av grek. heferos annan; motsats:
homo-
heterodox [-dåk’s] irrlärig, kättersk:
ytterst av grek. heterod’oxos av annan
mening, av heter o- och grek. dox’a
mening, lära. Härtill heterodoxi’
irrlära, -lärighet
heterogen [-je’n] olikartad, av olika
element: ytterst av grek. heterogenas
av annan art, av hetero- och grek.
gen’os art, slag; jfr homogen. Härtill
heterogenite’t
hetievrad häftig, uppbrusande: egentl,
’med het lever’; om de föreställningar,
som ligga till grund för uttrycket, se
gallsprängd; jfr också kolerisk
hetma’n kosackhövding: av polska
kärnan, trol. från ngn äldre form av ty.
Hauptmann hövitsman; kapten
hetsa: fsv. kitza, hissa, sv. dial. kissa;
av lågty. hitzen, hissen med samma bet.;
trol. lånat från högty. ketzen med
samma bet., bildh, till hat
hetsig: av ty. hitzig; till Hitze hetta,
besläktat med hetta och 1 het
hetsporre person som tar i häftigt,
brushuvud: efter eng. hotspur, eg. ’het
sporre’, överfört: ’person, vars sporrar är
heta av häftig ritt’, tillnamn till Henry
Percy (d. 1403), känd från Shakespeares
drama Henrik IV
hetta (subst.): fsv. isl. kiti (den nsv.
formen utgår från dat.-ack. hita);
besläktat med het
hetvägg fettisdagsbulle: av lågty.
ked-weggen fettisdagsbullar, egentl, ’varma
viggar’; weggen är plur. av det lågty.
ord, som motsvarar 1 v i gg
hetä’r (forngrek. demimond-dam): av
grek. käa’ira väninna
hexa- (i kexameter m. fi.): bildn. till grek.
kex sex
hexae’der kub, tärning: bildn. av
hexa-och grek. ked’ra yta
hexagon [-gå’n] sexhörning: till grek. adj.
keksag’onos sexvinklig
hexa’meter (av sex versfötter bestående
vers): bildn. av hexa- och grek. mä’ron
mått
hialfis ängslig, villrådig: sydsv.
dialektord av ovisst ursprung
hia’tus vokalmöte, sammanstötning av
vokaler: lat. ord med bet. ’gap, svalg;
remna’
hicka: fsv. no. hikka; ljudhärmande
hickory [hikk’åri] (ett träd i
Nordamerika): en lokal benämning (Virginia) av
okänt ursprung
hidö’s avskyvärd, otäck: av likbet. fra.
hideux; av ovisst ursprung
hierarki’ prästvälde; prästerskapets
högre grader: av grek. hieros’ helig och
arkhe’ herradöme
166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
