Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - -mat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. -mat
mecenat
omstritt ursprung; jfr 2 -mat, mätt;
innan-, lystmäte; medisterkorv,
metvurst
2. -mat biträde (i kocksmat o. a.): av
lågty. mate kamrat, egentl,
’matlags-kamrat’, bildn. till 1 mat; jfr
maskopi, matros
matador [-då’r] storman: av spanska
matador tjurfäktare, bildn. till matar’
döda; av arab. vidt dö, besläktat med
matt i schackmatt
match [mat’sj] tävling: av eng. match
med samma bet. (egentl, ’like, make’),
besläktat med make
matelassé (ett slags vävnad): av likbet.
fra. matelassé, avledn. till matelas
madrass; se madrass
matemati’k: av grek. mathemalike’;
till math’ema kunskap, vetenskap.
Härtill matematisk, matematiker
mate’ria ämne, innehåll: av lat. mater’ia
el. mater’ies, egentl, ’urämne’. Härtill
material ämne, stoff; tillbehör: från
ty., substantivering av lat. adj.
mate-ria’lis hörande till materien; materiel
[-ä’l] el. materiell’ hjälpmedel, redskap
(för en verksamhet, t. ex. skol-, skriv-,
järnvägsmateriel): av likabet. fra.
materiel; materiell’ kroppslig, sinnlig: av
likabet. fra. matériel, av lat. materia’lis;
materialis m (en viss världsåskådning);
materialist
materneli möderne-: ytterst bildat till
lat. ma’ter mor; jfr matrona
matiné middagsföreställning: av fra.
matinée morgon; förmiddag
matjessill [matfjes-] holländsk ungsill:
av holl. maatjesharing, lågty.
madikes-hering; förleden är urspr, magdeke
ungmö
matriarkat mödernerätt, kvinnovälde;
matriarkalisk mödernerättslig: bildade
(av E. Westermarck) till lat. ma’ter
moder efter mönster av ordparet
patriarkat o. patriarkalisk
matrik’el namnförteckning, rulla: över
tyskan av lat. matri’cula lista; rulla,
di-minutivum av ma’trix (se matris);
jfr immatrikulera
matri s gjutform: av likabet. fra.
ma-trice; av lat. ma’trix (gen. matri’cis)
moderdjur; moderträd (jfr matrikel,
mattram); besläktat med ma’ter
moder (se matrona)
matro’na äldre, fetlagd kvinna: av lat.
matro’na husfru, bildn. till ma’ter
moder; se materneli, matris
matro’s: känt i Sverige från o. 1730; (trol.
över da. och ty.) av holl. matroos; av fra.
matélots matroser, pl. av matelot, äldre
matenot; trol. av ett medelnederl.
matenoot matlagskamrat; jfr likbet. isl.
mgtunautr; jfr maskopi, 2 mat
1. matt (i schack): se schackmatt
2. matt kraftlös: av ty. matt med
samma bet.; urspr, utrop i schackspel och
identiskt med 1 matt
matta (subst.): över tyskan av lat. matt’a
med samma -bet.
matte kvinnlig husbonde (för hund el.
katt): smeksam förkortning av
matmoder; jfr husse
mattram (en krysantemumväxt): fsv.
matram; förkortn. och ombildn. av
medeltidslat. matrica’ria med samma bet.,
ytterst bildat till lat. ma’trix moderliv
(se matris)
maturitetsexamen mogenhetsexamen:
bildn. till lat. matu’rus mogen
mauser- (i mausergevär o. dyl.): efter de
ty. uppfinnarna Wilhelm och Paul
Mauser (1800-talet)
mausole’um gravbyggnad: av grek.
Mauso’leion, en gravvård över konung
Mau’solos av Karien i Mindre Asien
maxili käke (hos insekt): av lat. maxiWa
käke
maxi’m grundsats: av fra. maxime; av
lat. ma’xima (re’gula) den förnämsta
(levnads)regeln; jfr maximum
maximi- (i maximipris, -storlek m. fi.):
lat. sammansättningsform till
maximus störst (se maximum)
max’imum det högsta (största) möjliga:
egentl, neutrum av lat. ma’ximus den
störste (se maxim). Härtill maxima’1
högsta tillåtna el. möjliga; maximera
mean’der (bandornament; slinga i
vattendrag): efter den slingrande floden
Mai’andros (lat. Mæander, nuv.
Mende’-rez) i Mindre Asien
mecenat gynnare, donator: efter den
romerske statsmannen Gajus Mæce’nas
(död år 8 f. Kr.)
277
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
