Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - marxism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
marxism
1. mat
marxis’m (en politisk åskådning): efter
grundläggaren, författaren Karl Marx
(d. 1883). Härtill marxis’t
maräng’: av fra. meringue; möjl. av ty.
Meringel (ett slags bakverk). Härtill
marängsviss’, "schweizisk m."
mas dalkarl; skatteindrivare: sv. dial.
mas lat. o. trög människa, stor o. grov
karl; oxmas trög oxe; av ovisst ursprung;
möjl. till masa värma; dal-,
skattmas. Härtill masa (m. sig i väg): sv.
dial. masa gå långsamt, släpa sig fram;
arbeta trögt; masig trög, långsam;
mashund (dial.) snålvarg
masa värma; njuta värme (från sol el.
brasa), ha det bra: allmänt i sv. dial.
(men trol. ej i da. o. no.); möjl. en
va-riantbildn. till basa, brasa. Härtill
masig het, varm: svettig; ansträngande,
besvärlig; mas hårt arbete
maschverk fuskverk: se machverk
1. mask (en djurgrupp, Vermes): äldre
även matsk, matk, mark, fsv. mapker,
isl. madkr; gemens, germ. ord, trol. till
en indoeurop. rot med bet. ’gnida
sönder*
2. mask ansiktsmask: känt från slutet
av 1600-t.; av fra. masque; över ital.
mas’eker a av arab. maskara upptåg,
spratt. Härtill maskera förkläda; dölja:
av fra. masquer; maskera’d kostymbal:
av fra. mascarade; av ital. masckera’ta
1. maska (vid stickning o. dyl.): fsv.
maska; jfr isl. mgskve med samma bet.;
gemens, germ. ord (ty. Masche; eng.
mesh) med bet. ’knut’
2. maska (i kortspel) dölja, maskera (att
man sitter inne med högre kort);
(överfört:) fuska i arbetet, hålla sig undan
(vard.): kortform till maskera
maskin [-sji’n]: över ty. av fra. mackine;
av lat. ma’ckina maskin;
byggnadsställning; hissverk m. m., besläktat med
mekanik. Härtill maskinell’;
maskinist; maskineri’
maskopi’ hemligt samförstånd: av lågt?-.
matschopie, holl. maatsckappij sällskap,
bolag
maskot [mass’kåt] lyckobringande
föremål: ordet kom i bruk bland soldaterna
i första världskriget; av eng. mascot,
av fra. mascotte, trol. ett sydfra. (pro-
vensalska ord mascoto trolleri, av
masco häxa; ovisst ursprung
mas’kulin manlig: av lat. mascuWnus
manlig
masochism (-sjis’m, -kis’m) form av
sexuell avvikelse: efter den österrikiske
författaren L. von Sacher-Masoch (d.
1895), som har skildrat denna
abnormitet
masonit (ett byggnadsmaterial): omkr.
1930 från eng. masonite, till namnet på
uppfinnaren amerikanen W. H. Mason
massa: över tyskan av lat. mäss’a klump,
klimp, egentl, ’något knådat’; jfr
massiv
massera knåda; ge massage: av
lika-bet. fra. masser; trol. ytterst av arab.
mass beröra. Härtill massage [-a’sj]: av
fra. massage; massö’r person som ger
massage: av fra. masseur
massakrera: av likabet. fra. massacrer;
av oklart ursprung. Härtill massa’ker
blodbad: av fra. massacre
massi v alltigenom bestående av samma
ämne: av fra. massif, ombildn. av
forn-fra. massiz, till lat. mass’a (se massa)
mast: fsv. mast; av lågty. mast stång;
mast
mastig (vardagl.) tjock, väldig; (sydsv.)
frodig: av (låg)ty. mastig välfödd, gödd,
tjock, till masten göda (kreatur)
mastix (ett slags harts): av lat. mas’tix
el. mas’ticke; av grek. masti’kke
mastix-kåda
mastodont (forntida elefantdjur):
sammansättn. av grek. mastos’ spene och
odon’t- tand-
masturbation självbefläckelse: av lat.
masturba’tio med samma bet., till verbet
masturba’ri; av ovisst ursprung
masugn: fsv. masugkn; efter likabet.
äldre ty. Massofen, till Masse
metallklump. Härtill masmästare: elliptiskt
av masugnsmästare
ma’sur (visst slags hårt trä): isl. m.gsurr;
gemens, germ. ord (ty. Maser), samma
ord som ty. Masern mässling; jfr
mässling
masur’ka (en dans): av polska ordet
mazurka masurisk dans
I. mat: fsv. mäter, isl. matr; gemens,
germ. ord (jfr eng. meat köttmat) av
276
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
