- Project Runeberg -  Våra ord : deras uttal och ursprung /
450

(1979) [MARC] Author: Elias Wessén - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - svear ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

svear

svimma

svear (folknamn): fsv. svear, isl. swar,
lat. (Tacitus) Suiones; av omstritt
ursprung; jfr svensk, svecism,
svekoman. Härtill Sverige: fsv. Svea rike
’svearnas rike’; Svitjod: eg. ’sveafolket’,
se tyda

sweater [svetfer] (stickad ylletröja): av
likbet. eng. sweater, till sweat svettas;
alltså klädesplagg som kommer bäraren
att svettas (under arbete el. sport)
svecis’m (svensk språkegenhet): modern
bildn. på folknamnet svear (lat. Sue’ci),
som ingår i Sverige och varav svensk
urspr, är en adjektivbildn. (liksom
dansk till daner). Jfr skanism,
da-nism m. fi.
sved svedjeland: fsv. svip (plur. svipiar),
no. svid; bildn. till svida i bet. ’svedja,
bränna*. Härtill svedje- (t. ex.
svedjebruk,, -land): fsv. svipia- (svipialand),
egentl, gen. av svip

1. sveda (subst.): av fsv. svidhi (dat.
ack. svidha) brännande smärta, sveda,
isl. sviöi, no. svide med samma bet.;
bildn. till svida

2. sveda (verb): no. svida sveda, bränna
på ytan; trol. en bildn. till fsv. svip (se
sved) eller till fsv. svipa svedjeland
(isl. svida, no. svida svedjande, brand),
i varje fall nära besläktat med svida

svedja (verb): trol. en bildn. till fsv.
svip svedjeland (se sved)
svedje-: se sved

sveg spö, gren, lång böjlig käpp: sv.
dialektord (även svige, svege), no. sveig,
isl. sveigr; till adj. sveg böjlig, isl.
sveigr, verben sveigia böja, kröka och
svigna böja sig, ge efter, fsv. svighna,
sv. dial. svigna krökas
svek: fsv. isl. no. svik; till svika
Svekoma’n svenskhetsivrare i Finland:
bildn. till medeltidslat. suefcus svensk
(jfr svecism) och grek. mani’a vurm
(jfr fennoman)
Sven ung gosse; tjänare: fsv. sven, svæn,
isl. sveinn, no. svein gosse, yngling, ung
man; tjänare; gemens, germ. ord, trol.
med grundbet. ’egen, frände,
hemmahörande’ och med besläktade former i
baltiska språk

svensk: fsv. svænsker, isl. sønskr;
adj.-bildn. till svear

svepa: fsv. svepa hölja om, veckla
omkring, isl. sveipa även ’kasta, svänga’;
gemens, germ. ord (ty. schweifen svänga,
eng. sweep sopa) med grundbet. ’hastigt
fara fram (t. ex. om vinden), slå till (med
piska o. dyl.)’; jfr svepe, svepskäl
svepe: ny bildn. till svepa i bet. ’hölja*
svepskäl: jfr fsv. svepesak anklagelse
som framkastas för syns skull; till sv.
dial. svepa likna, no. svipa (jfr isl. svipr
hastig glimt, skymt, utseende);
besläktat med svepa
svetsa: av medelhögtyska sweitzen
komma att svettas; upphetta; till schwitzen
svettas, besläktat med 1 svett

1. svett (subst.): fsv. sveter (jfr fsv.
svete, isl. no. sveite med samma bet.);
gemens, germ. ord (ty. Schweiss, se
svetsa; eng. sweat, se sweater) med
släktingar i andra indoeurop. språk, t.
ex. lat. su’dor svett; ljudformen (med e
i stället för väntat e) påverkad av 2
svett

2. svett (adj.): fsv. svetter, isl. sveittr,
no. sveitt svettig; bildn. till 1 svett.
Härtill svettas; svettig

svi’bel: ur äldre svibelfisk; av ty. Zwie-

belfisch omblandade bokstavstyper
svicka tapp i tunna o. dyl.: äldre sv.
svick, no. svikk; av lågty. swick med
samma bet., samma ord som ty. Zweck
träplugg; mål, mening; av dunkelt
ursprung

svickel (svickla) tresidig del av valv:
av ty. Zwickel kil, diminutivform av det
ord, varifrån svicka utgår
svida: fsv. svipa sveda, bränna; svida,
isl. svida, no. svida; nord. ord, jfr sved,
sveda, svedja
svika: fsv. svikia, svika, isl. svlkja, no.
svika; gemens, germ. ord, trol. med
grundbet. ’böja’, varav sedan ’böja av,
vika undan, svika’; jfr svek, svikta
svikta: da. svigte; av lågty. swichten
med samma bet.; till ett verb, som
återfinns bl. a. i fsv. svigha böja sig, ge
vika, se sveg
svimma: fsv. no. svima sväva; svimma;
gemens, germ. ord, till subst. fsv. svime
svimning, dvala, isl. svimi, besläktat
med fsv. svema, isl. sveima röra sig hit
och dit, svinga, sväva

450

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varaord/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free