Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vad slags kunskap kan hämtas ur ortnamnen? Orienterande överblick - 1. Ortnamnen och språkvetenskapen - 2. Ortnamnen och psykologin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
namnsforskningens bidrag till discipliner, vilkas
betydelse för den allmänna kulturforskningen torde
vara mera allmänt insedd.
2. Ortnamnen och psykologin.
Här åsyftas inte att komma med några bevis för
att ortnamnsforskningen har någon intim beröring
med psykologin sådan denna nu bedrives efter
modernt vetenskapliga metoder. Men liksom det är
erkänt, att språket överhuvud lämnar ett icke
oviktigt material för vissa psykologiska
iakttagelser, så gäller detta även om ortnamnen. (Vilja vi
kalla det varom här är fråga för språkpsykologi,
och föra det helt till språkvetenskapen, så är
emellertid däremot ingenting att invända.) Vi kunna
ledas fram till det psykologiska momentet redan
genom de folketymologier, och de på obehöriga
associationer beroende omtydningar, varpå vi nyss voro
inne. Det är dock ej detta som här främst bör
uppmärksammas.
Ortnamnen lämna en kronologisk serie av
vittnesbörd om hur vårt folk tagit intryck bl. a.
aldén yttre omgivning vari det varit försatt, samt hur
det språkligt uttryckt detta. Man skulle kunna
systematiskt helt igenom ordna ortnamnen, helst en
sluten bygds ortnamn, efter dessa synpunkter: vad
som benämnts och hur detta
benämnts. Vi ha t. ex. att göra med ett skär i
skärgården. Det har kanske en egenartad,
rund-kullig bergformation. Det är inte sagt att skärets
namn säger något om detta; men därav få vi icke
sluta, att egenheten i fråga icke varit föremål för
uppmärksamhet. Här som ofta eljest bör man
nämligen vara försiktig med att sluta "ex silentio"
(från det förhållandet att intet är sagt). Det finns
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
