Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Hur ortnamnen samlas och bearbetas - 1. Vilken namnform är pålitlig?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade fått ett utseende, som låg för fjärran från
Löv- för att en association lätt skulle inställa sig.
— Detta sista namn lämnar således prov på
åtskilliga av de namnfördärvande faktorer varmed vi
haft att göra. — Alldeles särskilt förrädiskt är det
förhållandet, att många namnformer som tyckas
ge en så god mening, eller åtminstone se så
genomskinliga ut, likväl visa sig vara urspårade
felformer. Vi peka ånyo på Fårö, Åhus, Torshälla; även
kan hänvisas till det s. 90 avhandlade Hultsfred.
Det är då tydligt, att namnforskaren på något
sätt måste skaffa sig säkerhet för att den
namnform som pånödgas honom av officiella
myndigheter och verk, eller som han tillfälligtvis får
tag i, verkligen uttrycker den betydelse som — den
mestadels okände — namngivaren avsett. Det skall
då genast sägas, att denna säkerhet särskilt ifråga
om många mycket gamla namn aldrig kan med full
visshet vinnas. Men de vägar kunna anvisas, på
vilka forskaren kan i det hänseendet komma så
långt det överhuvud är möjligt. — Av det nyss
sagda är det tydligt, att det är viktigt att få så
tidigt upptecknade former som möjligt
av namnen. Detta inte blott därför, att den
skriftliga traditionen rimligtvis har farit mindre
våldsamt fram med de äldsta åtkomliga formerna, utan
också därför att de ju ligga närmare namnets
tillkomst, och således kunna förväntas återge detta
i en ålderdomligare ljudgestalt — även det t a 1
a-d e ortnamnet har ju, såsom redan antytts, fullt
legitimt ändrat uttal under århundradenas lopp.
Ofta visar det sig också, att namn som nu, även
för språkforskaren, se konstiga ut, bli lättolkade
då man får se dem i ålderdomlig gestalt. Egby
och Gredby bli klara, då man ser dem skrivna
Ek-by och Grytby (gryt ’sten’).
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
