Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En skål för den, som är ute på färdvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de starkt beväpnade och visade tydliga tecken till
utmattning. Halvbloden voro vana vid dylika turer och
hade lättare uthärdat strapatserna, men den unge
polismannen var illa däran. Den envisa hårdnackenhet,
som kännetecknar hans ras, höll honom emellertid
uppe och skulle fortfarande göra det tills han stupade.
»När reste Westondale ?» frågade han. »Han
rastade naturligtvis här, eller hur?»
Frågan var överflödig, spåren efter avfärden
besvarade den endast alltför tydligt.
Malemute Kid hade givit Beldon en blick, och
denne förstod honom och svarade undvikande: »A,
det är allt en god stund se’n dess.»
»Hör på, karl — säg sanningen!» förmanade
polismannen.
»Ni tycks gärna vilja ha tag i honom. Har han
ställt till något krakel där nere i Dawson?»
»Han har plundrat Harry Mc Farland på
fyrtiotusen och fick dem omsatta i P. C.-banken för en
check på Seattle. Och vem skall hindra
utbetalningen, om vi inte få tag i honom ? När reste han ?»
Allas ögon behärskade sin spänning, ty Malemute
Kid hade givit en vink, och den unge polismannen
såg därför idel outgrundliga ansikten på alla håll.
Han gick nu raskt fram till Prince och riktade sin
fråga till honom. Ehuru den tillfrågade kände sig
illa till mods, då han såg in i sin landsmans öppna,
allvarliga ansikte, gav han endast ett undvikande
svar om avfärden.
Polismannen vände sig nu till fader Roubeau, och
prästen kunde icke ljuga. »Han reste härifrån för
Vargens son. ".
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
