Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1, januari 1904 - Sommarsöndag. Ur Doktor Glas’ papper. (Fragment af en ofullbordad roman.) Af Hjalmar Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
VARI A
tom ha bägge det där sättet att gräla
på kyparen i förskott för den
försumlighet som de vänta af honom.
Pa-trask, kort sagdt.
Jag sköljde ner mina blandade
intryck med en stor klunk af det lätta
syrliga vinet och såg ut genom det
stora öppna skjutfönstret. Därute låg
landskapet rikt och lugnt och varmt i
eftermiddagssolen. Kanalen speglade
strändernas grönska och himlens blå.
Ett par kanoter med roddare i randig
trikå ilade tyst och lätt in under bron
och blefvo borta, bicyklister rullade
fram i små hvita damskyar och
spre-dos öfver vägarna, och i gräset under
de stora träden sutto människorna i
grupper och njöto af skuggan och den
vackra dagen. Och öfver mitt bord
fladdrade två gula fjärilar.
Och medan jag satt så och lät
blicken sjunka in och hvila i den djupa
sommargrönskan där ute, gledo mina
tankar in på en fantasi som jag roar
mig med ibland. Jag har ju litet
sparade pengar, omkring femton tusen,
i goda värdepapper. Om fem sex år
eller så har jag kanske samlat nog för
att kunna bygga mig ett hus på landet.
Men hvar skall jag bygga det? Det
måste vara vid hafvet. Det skall vara
på en öppen kust, utan holmar och
skär. Jag vill ha fri horisont, och
jag vill höra hafvet. Och jag vill ha
hafvet i väster: solen skall gå ner där.
Men det är också en annan sak som
är lika viktig som hafvet; jag vill ha
rik grönska och stora susande träd.
Inga tallar och granar. Ja, tallarna gå
ändå an, när de äro höga och starka
och ha lyckats bli hvad de äro ämnade
till; men den naggade konturen af en
granskog mot himlen pinar mig på ett
sätt som jag inte kan förklara.
Dessutom regnar det ju ibland på landet
som i staden, och en granskog i
regnväder gör mig alldeles sjuk och
eländig. Nej, det skall vara en arkadisk
äng med långsam sluttning ned mot
stranden och grupper af stora bladri-
ka träd som slå gröna hvalf öfver mitt
hufvud.
Men tyvärr, kustnaturen är icke
sådan; den är rå och snål. Och af
vinden från hafvet bli träden knotiga och
sneda och förkrympta. Den kust, där
jag vill bygga och bo, får jag aldrig
se.
Och så att bygga ett hus; det är
också en historia. Först tar det ett
par år innan det blir färdigt, och
troligtvis dör man under tiden; så tar det
ytterligare ett par tre år innan det
blir litet ordnadt rundt omkring, och
sedan dröjer det ännu bort åt femtio
år innan det blir riktigt trefligt...
En hustru borde väl egentligen
också höra till saken. Men det har nu
sina sidor. Jag har så svårt att
fördraga den tanken att någon ser på mig
medan jag sofver. Ett barns sömn är
vacker, en ung kvinnas också, men
knappast en mans. Man säger att en
hjältes sömn vid lägerelden, med
rän-seln till hufvudgärd, skall vara vacker
att se, och det är möjligt, ty han är så
trött och sofver så godt. Men hur
kan mitt ansikte se ut, när tanken
ligger i dvala? Jag ville knappast se
det själf om jag kunde, än mindre bör
någon annan se det.
Nej, det finns ingen lyckodröm som
inte till sist biter sig själf i stjärten.
Ofta undrar jag också, hvilken
natur jag helst skulle välja ut åt mig
om jag aldrig hade läst en dikt eller
en bok och aldrig sett ett konstverk.
Kanske jag aldrig ens skulle tänka på
att välja då — kanske skärgården med
sina knallar vore god nog åt mig då.
Alla mina tankar och drömmar om
natur äro troligtvis byggda på intryck
från dikt och konst. Af konsten har
jag lärt min längtan att få lustvandra
på de gamla florentinarnes
blomsterängar och gunga på Homeros’ haf och
böja knä i Böcklins heliga lund. Ack,
hvad skulle mina egna fattiga ögon se
i världen, lämnade åt sig själfva, utan
alla dessa hundra eller tusen lärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
