Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herjedalen af Johan Nordlander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af jordarbete, uppehålla sig äfven de gerna i bodarna. Hemma måste de nämligen nöja sig med den s. k.
surmjölken, tätmjölk, som man sparat sedan tidigt på vintern, så framt ej bodarna ligga så nära, att
man då och då kan gå dit efter mjölk. Yid Olsmessan plägar det vara stor högtid i bodarna, och då
vankas det flötgröt, gröt af grädde och hvetemjöl, Herjedalingens största läckerhet.
Vid midten af Augusti flyttar man till höstbodarna. När bukullorna då komma hem, mottagas de
på festligaste sätt. Matmödrarna undfägna dem med kaffe, sirapsbränvin och hvad de annars kunna
hafva, och byns gossar ställa till dans på någon loge. Förr redo kullorna till kyrkan, om der predikades
söndagen efter deras hemkomst.
Både vinter och sommar egnar man korna och småkreaturen den bästa vård oöh liknar i det
af-seendet jemten. Sällan eller aldrig smeker hustrun sin man eller tvärtom (»det ser så tattaraktigt ut»,
Ångermanelfven (vid Holms säteri).
sade en gång en gubbe), men kon och hästen äro föremål för mycket större ömhet. Men så är det ock
månget hushåll, som bokstafligen bor tillsammans med boskapen, på det sätt nämligen att fähuset och
boningsrummet äro under samma tak och åtskiljas endast genom en med dörr försedd vägg. I mycket
gamla hus kan äfven skiljeväggen saknas, men ändock ser det ganska hemtrefligt ut i stugan, ehuru
medgifvas måste, att främlingens luktsinne behöfver en tids öfning, innan det blir möjligt att der äta
och dricka med god smak. Strax på morgonen är luften sämst, men sedan sker luftvexling dagen i
ända. I spisen brinner det nämligen från morgon till qväll. Der kokar man kaffe, lagar mat samt
värmer vatten och bereder sörpa åt korna, så att man knapt skjuter spjället före qvällen. Till på köpet
kommer det just icke i fråga att spara på veden. Såsom lysande exempel derpå kan nämnas, att gamla
gubbar låta äfven midt i sommaren ett träd ligga i eldstaden och kola — för att få eld på pipan; att
bruka svafvelstickor skulle vara för stor utgift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
