Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Skyddsmedel mot för stark transpiration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vattentät tratt uppstår. Dessutom äro de nedtill
skedformigt utböjda, men upptill närmade hvarandra, så att
solstrålarna i det närmaste utestängas från trattens botten,
dit däremot regnvattnet lätt nedtränger. Den på detta
sätt bildade cisternen innehåller stundom en vattenmängd,
uppgående till mer än en liter, men på samma gång
allehanda smådjur, ruttnande blad o. d., af hvilka den
inneslutna vätskan erhåller en mörkt brunaktig färg. För
människor är naturligtvis detta vatten fullkomligt
odrickbart, men hvad som gör vattnet odugligt för människor,
ökar snarare dess näringsvärde för växterna, hvilka också
medels särskilda anordningar, allt för invecklade att här
kunna beskrifvas, tillgodogöra sig det i tratten inneslutna
vattnet.
Epifyterna utgöra ett synnerligen vackert
vittnesbörd om växternas stora förmåga att afpassa sig efter
yttre förhållanden på samma gång de visa huru skarpt
klimatet trycker sin stämpel på växtligheten. Man kan
knappast tänka sig någon större motsättning än de
sydamerikanska urskogarna med sina ogenomträngliga
löfhvalf, där hundratals epifyter klängt sig fast, och de
australiska skogarna, där trädens glesa, kantstälda
löfvärk lemnar fri passage åt middagssolens brännande
strålar. Lundörterna å ena sidan med sina tunna blad och
sin spensliga växt, och å andra sidan cactusväxterna med
sina klumpiga, otympliga former visa äfven i huru hög
grad de yttre förhållandena invärka på hela växtens
gestalt. Det har sin betydelse att fasthålla detta, då det
ju ännu i våra dagar ofta predikas den läran, att de
organiska varelserna ej äro framgångna enligt naturens
vanliga lagar för orsak och värkan, utan att deras gestalt
och form har sin grund i en s. k. idé eller skapartanke.
Man föreställer sig att en cactus är så beskaffad som den
är, ej därför att klimatets torrhet tvingat växten att
antaga en sådan form, utan därför att nu en gång en sådan
form runnit skaparen i hågen — en uppfattning, som
tydligen ej är förenlig med nutida naturforskning.
—————
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
