Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
G. CEDERSCHIÖLD
De senare synas icke bilda nom. actionis på -ing;
beträffande de förra kan man åtm. delvis iakttaga en viss
återhållsamhet vid bildandet af nom. act. på -ning, en
återhållsamhet, som väl, åtm. i viss mån, beror på känslan, att ett
verbalabstr. på -ngning kunde tänkas höra till ngt verb på
-ngna.
Verb på -ngna äro:
agna, gagna, begagna, — segna (ned; äfven uttaladt signa),
— digna, signa, välsigna — hugna, lugna — fägna, hägna,
regna, ägna — ögna.
Intet af dessa synes kunna bilda abstr. på -ing.
Kongruens med abstr. af verb på -nga skulle, så vidt jag kunnat finna,
inträffa endast i fråga om verbet hägna, ty af hånga har man
ju (i fullt bruk) hängning.
Af verben på -nga saknas -ning vid (bi-, {öre-) bringa, (för-)
klinga, förringa (omtaladt från annan synpunkt under b),
slinga, svinga, tinga, tvinga, bevinga — men finnes vid några
af dessa i ssgr:
uppbringning (?), anBringning (?), upptingning (?),
på-lingning (?); jfr också inringning (af villebråd). Af springa
har man abstr. på -ning, men ej af bi-, utspringa.1
Ning saknas vid ljunga, klunga (sig), punga (ut), runga,
betunga1 samt vid sjunga, utom i vissa ssgr, t_ ex. sam[man]-,
öfver-sjungning.
Tyngning tyckes inte vara brukligt, men nedtyngning
upptages i OL.
Ning saknas, vid fånga, gånga, ånga.
De rätt talrika verben på -änga tyckas alla ha abstr. på
-ning, utom dånga och mänga; jfr dock inmängning.
(31) Möjligen har också tillvaron af verb med mn i
stamslutet vid sidan af de på mm (1. m) vållat en viss
återhållsamhet vid (njing-afledning för den förstnämnda gruppen och
kanske äfven för den senare. Undantagen skulle likväl bli
så många, att man ej bör hålla mycket på regeln, i synnerhet
som uteblifvandet af ning-ailedningen ofta kan förklaras
1 SAOB anför betvingning, brukadt 1703 af Karl XII.
* betungning uppvisas från i6ro till 1776 i SAOB.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
