Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
G. CEDERSCHIÖLD
Dessutom åtskilliga andra täml. ålderdomliga verb,
tyska 1. nordiska: (öjver)antvarda, bekaja, belacka*, berama,
borga [jfr borgen], bänka (sig), (efter-)jika, fylka [jfr -ing,
konkret, kan ss. saknande -n- numera ej uppfattas ss. abstr. till
fylka], förgäta, gilja [jfr / /], gälda, hela, idka, (be-)jaka, (ut-)
kora [jfr -else], lasta ( = klandra; jfr I ang. missförstånd!),
ledsaga, ljuta, morla o. porla [kunna föras till 1, eftersom de ha
saksubjekt], mäla [däremot anmälning o. -an], (å)samka,
tima, ursaka, urskulda, äkta, äska. — Obs. att så godt som alla
dessa verb kunna ha abstr. på -ande.
b) Verb tillhörande det h v ardagliga, vulgära
1. slangartade språket. Visserligen är ej afl. -ning
på långt när så mycket som afl. -ande bunden vid det
»städade» skriftspråket (normal- o. högprosan), men
riktigt folklig är den ej ss. produktiv, dvs. i det lediga
hvardagsspråket nybildar man ej gärna abstr. på -ning. Därför saknas
sådana i regeln af verb, som uteslutande tillkomma det
hvar-dagliga, ngt vulgära språkbrudet.2
I det jag f. ö. hänvisar till de i fråga om abstr. på -ande
(kap. II, afd. II) anförda, vill jag här uppräkna ytterligare
några exempel:
kinesa
ning anföres dock af R. G:son Berg [-Skolpojks-o. studentslang], björna kunde föras till I [för n-ets skull], todda,
[däremot punschning], posta.
(N)ing saknas också vid en mängd verb, som beteckna
»gå åstad 1. omkring», »röra sig bort på något visst sätt» med
försmädlig, gäckande, klandrande 1. skämtsam bibetydelse:
t. ex. klampa, kila, krafla, kånka, 1. kanka, kuska, larfva, lomma 1
1 Obs. att *belackning snarast skulle leda tanken pä lacka (t. ex. ett bref).
* Finnes ett »städadt» och ett »vulgärt» verb af alldeles samma
form (»homonyma»), så hör abstr. på -ning, då ett sådant är i bruk, gifvet
till det förra verbet; t. ex. solning till sota (spisar o. d.), men ej till »få sota för»
(ngt). I.äser man ordet a/kolning, så tänker man på kola 1. kolna, mén ej på kola
aj, o. s. v. — Emellertid måste uttryckligen anmärkas, att enstaka fall af
nnip-afledningar förekomma, då hvardagsord mera tillfälligt flyttas upp i
städadt skriftspråk; t. ex. »Gammalt folks dusningar under dagens lopp äroej
verklig sömn, utan endast lindrigare anfall af utmattning» GHT 1907, nr 232, s.
19 (efter en amer. tidskr, som förmodligen haft dozesV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
