Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
G. CEDERSCHIÖLD
Vidare är glädje numera det egentliga (företrädesvis
brukade) nom. act. till glädjas och vrede till vredgas.1
Emellertid tillhör vrede (liksom vredgas) nästan uteslutande högre
stilarter, och ej ens glädje kan (synes det åtm. mig) kallas
fullt kurant i enklare, mera folkligt talspråk.
Annat vokalljud än motsv. verb har tanke, som
väl får anses vara det mest brukade nom. act. till tänka (till
mera vetenskaplig framställning hör tänkande). På samma
sätt förhåller sig misstanke till misstänka.
2. Sbst. af neutralt genus.
a) Med samma vokal som motsv. verb (i. inf.):
byte, utbyte — skifte — gifte — minne — (sam-)tycke —
möte — flöde — genmäle — arbete — af-, an-, bi-, före-, in-,
sammanträde — (till) nöje(s) i bet. »förnöjande»,
»tillfredsställande » — sikte — syfte — bete — bleke1 — bygge — smide —
lyse (så vidt detta kan brukas abstr. = »belysning») — fy lie;
jfr: »när alla äro i sitt fylle och i sin fulländning» Fröding
Nya dikter 141 — fiske — följe — styre brukas ngn gg
(väl efter norsk förebild) i bet. »styrelse», »regering»; likaså i
ssgrna: flertalsstyre, vanstyre; i förbindelsen »det kommunala
vanstyret ■» har det senare ordet fått liflig användning i
Stockholm vintern 1907—8.
Till bygdemålen snarare än till riksspråket höra väl
yste (= »ystning», Rietz, Tamm) och värpe (= »värpning»),
som jag träffat endast hos Almqvist, Grimstah., vidare
vittje (= »vittjandet af fångstredskap») P. Molin Å d a 1. 38,
*gilge» (dvs. gilje = »frieri») d ä r s. 47, landligge d ä r s. 190.
Af de ofvan anförda abstr. på -e sakna de flesta vid
sin sida ett abstr. på -ning.
b) Med annat volkalljud än det motsv. verbet
har (i inf.):
läte (så vidt detta kan brukas ss. nom. act. till låta i
sådana förbindelser som »låta illa» o. d.) — uppehälle till
uppehålla sig (med 1. af ngt 1. ngnstädes) — (fiska-)/änge till 1
1 Obs. att det närmast motsvarande verbet vredas är utdödt.
ä Kan enl. Siwni-.NS Ordb. betyda dels »blekning» dels»blekningspiats*
oeh i den senare bet. ha plur.; jfr »hans ungeform är fäll lagder på bleken »
Fröding Nya dikter 44.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
