Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allra värst 1838 efter förnyade åtal för majestätsbrott,
då regeringshandlingar omildt berörts i tryck. Nu var
det den förre vapendragaren åt braheväldet, Crusenstolpe,
som drabbades af hämden. Den ovilja, hans fällande vållat,
gaf sig luft i oljud, folkskockningar och
fönstermslagningar, hvarpå följde truppers inkallande till Stockholm,
gatuanfall af hästgarde mot löfmarknaden, mot gatpojkar
och fredliga vandrare m. m. under flera månader, ja
slutligen gevärssalvor mot folkmängden i närheten af
Crusenstolpes fängelse, å hvars dörrposter öfvervåld försökts.
Blodet sjöd i både unga och gamla. Det är tidningarnas
skull, sade Aftonbladets fiender, isynnerhet öfvertygade
om Hiertas upproriska planer. Det är deras skull, som
såra rättskänslan i samhällsordningens namn, sade
Aftonbladet. Inga "upproriska planer" ha hittills kommit i
dagen. Men Aftonbladets språk var visserligen allvarsamt.
"Något om politiskt samvete" heter t. ex. en artikel i
Aftonbladet, den dag domen öfver Crusenstolpe
afkunnades. Med dessa ord slutar den:
"Emot det slags sjuka i samhället, som kallas
politisk demoralisation, finnes intet annat medel, än att de,
som ännu äro obesmittade däraf, låta sin förtrytelse öppet
träffa de skyldige och offentligt låta dem märka, hvad de
i tysthet tänka om deras handlingssätt, samt icke ursäkta
dem därmed, att de äro hederligt folk i sitt eget hus
eller enskilt icke bedraga och misshandla sin nästa.
Endast på sådant sätt vinnes slutligen det slags offentliga
uppfostran, som bör lära oss att sätta lagens och
rättvisans bud öfver allt annat, äfven när de komma i
konflikt med de mäktiges önskningar."
Godtyckligheter i hufvudstadens polisstyrelse under
den tid, den var anförtrodd åt en af justitiekanslärn
Nerman framdragen person, vållade justitieombudsmannen stort
besvär. Men de gröfsta maktmissbruk hindrade icke
K. M:t att förnya hans förordnanden. Hans gärningar
och åtalen mot dem intaga ett icke ringa utrymme i
Aftonbladet 1838 och 1839. En af Hiertas förtjänster
om samhället är den ihärdighet, med hvilken han, utan
att sky personligt obehag, banade väg för offentlighet vid
Stockholms poliskammares förhandlingar. Kraftigt tog
han därunder itu med det florerande "stryksystemet".
Han skrifver t. ex. 1838:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
