- Project Runeberg -  Vetenskapens sagoland /
170

(1886) [MARC] Author: Arabella B. Buckley Translator: Karl af Geijerstam, Hellen Lindgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet. En gullvifvas lif

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men de kunna få det ur den ammoniak, som
vattnet inför i rötterna.

Du har ju reda på, att ammoniak är en skarpt
luktande gas, bestående af väte och qväfve; invid
gödselhögar är den ofta nära nog qväfvande. När
du gödslar en växt, hjelper du den att förskaffa
sig ammoniak, men äfven derförutan kan den få en
del sådan ur jorden och äfven ur regndropparna,
som föra den med sig i luften. Ur denna
ammoniak tager växten qväfve, och med de tre
ämnena kol, syre och väte, hvartill qväfvet kommer
som det fjerde, åstadkommer växten de ämnen, som
kallas albuminoider och som till stor del utgöra
växtens föda; det är också dessa albuminoider, som
bilda protoplasman. Du skall lägga märke till,
att, medan stärkelsen och andra ämnen bestå af
endast tre grundämnen, den lifliga protoplasman
består af dessa tre och dessutom ett fjerde, qväfve,
samt derjemte innehåller fosfor och svafvel.

Och så fortsätter vår gullvifva timme efter
timme, dag efter dag, att pumpa upp vatten och
ammoniak från sina rötter till sina blad, att suga
in kolsyra från luften och begagna solvågorna till
att förarbeta alltsammans till föda, som sedan
afskickas till alla kroppens olika delar. Som du
ser, tjenstgöra bladen på det sättet såsom mage åt
växten och smälta dess föda.

Ibland kommer mera vatten än som behöfves
upp i bladen, och då öppnar bladet i huden på
sin undre sida tusen små munnar, hvilka utsläppa
vattendropparna på samma sätt som svettdroppar
utsippra från vår hud, när vi äro upphettade.
Dessa små munnar, som kallas klyföppningar (fig.
41 a), bestå af två plattryckta, halfmånformiga
celler, som passa in emot hvarandra. När luften är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 14:04:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetesago/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free