Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VETENSKAPEN OCH LIVET
EN BILD AV DEN BROWNSKA RÖRELSEN SEDD I PAPPERETS
PLAN
Om man ritar upp i papperets plan partiklarnas
horisontella rörelser, så att de falla kring en gemensam punkt,
komma ytterändarna av de så erhållna vektorerna att
fördela sig kring mittpunkten på samma sätt som kulorna
fördela sig kring pricken på en skottavla.
(Argon 2,85 mm)*.
10.000.000
Avogadros tal: 63 x 1O22 enligt den
kinetiska teorien, men vi antaga
68X1022 såsom resultatet av Jean
Perrins försök, som vi skola omtala
längre fram.
Molekylernas medelavstånd: blott
några milliondels millimeter.
Massan av en väteatom:
1,5x10-24
1,47 gram
i7ooo.ooo.ooo.ooo.ooo.ooo.ooo.ooo.
Man kan göra sig en föreställning
om vilket kaos det råder i en gas
under normala förhållanden: Trettio
milliarder milliarder molekyler i en
kubikcentimeter; en fullkomligt
oordnad rörelse, hastigheter som växla inom
vidsträckta gränser, men för de flesta
fall flera hundra meter i sekunden;
* Beräkningen för en enatomig gas, ty endast i en
-atomiga ämnen kan man antaga klotformiga mole
-kyler.
en molekyls fria lopp mellan
tvenne sammanstötningar
omkring en tiotusendels
millimeter; varje molekyl
utsatt för flera milliarder
stötar i sekunden.
De siffror man kommit
till överraska både genom
sin storlek och litenhet. Här
äro ytterligare två resultat,
lika egendomliga som
ovän–tade:
Totala ytan av de
molekyler som finnas i en
kubikcentimeter gas uppgår till
flera kvadratmeter.
Om man lade invid
varandra i en enda rad alla
argonmolekyler, som finnas
i en kubikcentimeter
argongas, skulle man få en mängd
som ginge runt jorden
tvåhundra gånger.
Detta beror på det
ofantligt stora antalet molekyler.
Kännedomen om
Avogadros tal ger oss, såsom vi
sett, kunskap om totala
mo-lekvlarmassan, som man er-
håller genom att dividera detta tal
med molekylarvikten.
* #
Den kinetiska teoriens framgång
är dock icke nog för att övertyga
oss fullständigt, emedan den vilar
på talrika hypoteser. Övertygad kan
man icke bli förrän man genom mera
gripbara fenomen lyckats bekräfta
hypotesen om molekylarrörelserna,
samt om man finnar, att andra till sin
natur helt olika fenomen leda till
samma värde på Avogadros tal.
Bland dessa fenomen måste man
i första rummet nämna den Brownska
rörelsen, en egendomlig och
intressant företeelse.
År 1827 påpekade naturforskaren
Brown att små partiklar som voro
uppslammade i en vätska hade en
oordnad rörelse. Denna rörelse
studerades 1888 av Mr Gony, från vil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
