- Project Runeberg -  Vetenskapen och livet / Årgång VI: 1921 /
158

(1918-1922)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158

VETENSKAPEN OCH LIVET

Ficus är ett synnerligen
rikligt givande träd; man
känner ett sådant på Sumatra,
som 1908 lämnade över 100
kilo kautschuk.

De afrikanska lianerna
(Landolphia) utnyttjas så,
att man hugger av dem och
låter saften rinna ut i vatten
eller också klappar man
sönder rötter och stänglar och
spolar bort trästyckena från
den sammanhängande
kautschuken.

Den på olika sätt
erhållna mjölksaften innehåller
emellertid icke endast kautschuk, utan en
mängd andra ämnen, såsom
äggviteämnen, sockerarter och salter av olika slag.
Kautschukhalten uppgår till 30-40 % i
Heveamjölk, 30 % i Castilloamjölk, 45-
59 % i Kickxiamjölk (från det
afrikanska jätteträdet Kickxia elastica), till 40
% Manihotmjölk. För att avskilja
kautschuken i fast form använder man sig
av rökning, torkning eller kemikalier.

Rökningen användes fortfarande
mycket i amazonområdet vid framställning
av parakautschuk. Först befrias
mjölksaften från fasta föroreningar,
trästycken, sten och annat genom silning.
Därpå tändes en eld på nötterna av
Urokuripalmen, som ger ifrån sig en
tung och sur rök. I denna sticker man
in en käpp, som då överdrages med rök

CYLINDRAR FÖR RÅGUMMITS STYCKNING

HORISONTAL AUTOKLAV FÖR KAUTSCHUKENS
VULKANISKRING

på ytan. Därpå belägges käppen med
ett tunt lager av mjölksaft och föres
åter in i röken. Mjölken torkar in till
en fin hinna, och ett nytt lager mjölk
lägges på denna. Saken upprepas tills
lagret blivit så tjockt att det icke längre
kan hållas på käppen. Då klyves det i
längdriktningen och faller av staven
samt är färdigt att för sändas. Det
åtgår ungefär en timme för att få den
första litern kautschukmjölk fast, men
senare när lagret blivit tjockare tar det
ungefär tio minuter. Vid detta
förfarande bliva alla beståndsdelar i mjölken
fasta. Detsamma är förhållandet vid
torkningsmetoden. Härvid låter man
saften stelna av sig själv, antingen blott
genom luftens närvaro eller genom
särskilda stelningsmedel. Ett sådant är
svett, och infödingarna i
Peru och andra
sydamerikanska trakter bringa ofta
kautschuken att stelna genom att
låta mjölksaften rinna över
den nakna kroppen. Formen
ger handelsnamnet på
kautschuken, t. ex. negerhuvud
o. s. v. En del mjölksafter
hava mycket lätt för att
stelna och bli fasta redan
på stammen där de rinna ut.
Detta är t. ex. fallet med
Manihot-kautschuken från
Östafrika och
Kickxia-kaut-schuken.

Vid gummiplantagerna
använder man emellertid icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:32:25 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vetlivet/1921/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free